Idé till användarfall: Effektiv larmhantering och resursoptimering inom äldrevården

Denna idé till användarfall togs fram i projektet Digital Vision Kista under en serie med intervjuer och workshops med företrädare från 20 olika verksamheter inom Stockholms stad. Idéen ska ses som en utgångspunkt för vidare arbete.

Aktörernas mål

IT-samordnare/Trygghetslarm hos Äldreförvaltningen har som mål att effektivisera larmhanteringen genom användning av digitala verktyg och sensorer för snabbare och mer precisa insatser samt att säkerställa att larmhanteringen är snabb och effektiv och att responstiden för larm minimeras.

Aktörernas behov

I rollen som IT-samordnare/Trygghetslarm hos Äldreförvaltningen finns ett behov av att i den digitala tvillingen kunna se sensordata från sensorer hos brukaren (spisvakt, brandlarm, sensorer i vattenkranen och toalettspolning) samt data från smarta lås. Detta behov finns för att utföraren snabbt ska kunna få en översikt över situationen hos brukaren samt för att effektivisera resursanvändningen och säkerställa att insatser utförs av de som kan komma fram snabbast till brukaren.

I rollen som IT-samordnare/Trygghetslarm hos Äldreförvaltningen finns ett behov av att i den digitala tvillingen kunna få en översikt av pågående larm och responstider integrerat med geografiska representationer för att säkerställa att larmresponstiden minimeras och resurser används effektivt.

Steg för steg - effektiv larmhantering och resursoptimering inom äldrevården

I rollen som IT-samordnare för trygghetslarm hos Äldreförvaltningen har hen ansvar för att övervaka och optimera säkerheten för äldre brukare.

  1. Hen använder en digital tvilling för att samla och visualisera data från olika sensorer installerade hos brukarna. Dessa sensorer inkluderar spisvakter, brandlarm, och sensorer som övervakar vattenkranar och toalettspolning, samt smarta lås. Genom att ha tillgång till dessa data i realtid får hen och utförarna en omedelbar översikt över varje brukares situation, vilket är avgörande för att snabbt kunna identifiera och reagera på eventuella nödsituationer.
  2. Den digitala tvillingen ger hen möjlighet att se en sammanställd vy av pågående larm och responstider, integrerat med geografiska representationer. Detta innebär att hen kan se exakt var varje larm är aktiverat och vilken typ av nödsituation som har uppstått. Med hjälp av denna information kan hen säkerställa att den närmaste och mest lämpliga resursen skickas till platsen, vilket inte bara minimerar responstiden utan också effektiviserar användningen av tillgängliga resurser. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa att äldre får snabb hjälp vid exempelvis fall, brandrisk eller andra akuta situationer.
  3. Genom att använda den digitala tvillingen kan hen också övervaka och analysera data för att identifiera mönster och potentiella riskområden för alla brukare i hela staden. Detta kan leda till proaktiva åtgärder, såsom att öka säkerhetsåtgärderna i specifika hem eller områden där riskerna är högre. Vidare kan hen använda den insamlade datan för att förbättra utbildningen och fördelningen av personal, baserat på de vanligaste typerna av larm och de områden där larm ofta inträffar.
  4. Sammanfattningsvis, genom att använda en digital tvilling, kan IT-samordnaren inte bara reagera snabbt på pågående incidenter, utan också förbättra den övergripande effektiviteten och säkerheten i äldrevården. Detta tillvägagångssätt säkerställer att varje brukare får den hjälp de behöver så snabbt som möjligt och att resurserna används på ett optimalt sätt.

Vilka data användes i användarresan?

  • Trafikdata för effektivisering av insatser
  • Sensorer och datakällor från smarta lås och andra källor som finns hemma hos brukaren (spisvakt, tempertursensorer, brandlarm, sensor i vattenkran eller toalettspolning)
  • Larmdata och historik från trygghetslarm
  • Systemdata från utförarappen och larmsystemet 
  • Data från externa tjänster som Google Maps för ruttoptimering