DASH – AI-stöd för mer sammanhållen samhällsbyggnadsplanering

Hur kan AI hjälpa kommuner att fatta mer välgrundade beslut i samhällsbyggandet? I Järfälla utvecklas DASH, ett verktyg som kopplar ihop styrdokument, geodata och lokal kontext i ett gemensamt gränssnitt – där AI hjälper användaren att se samband och utforska konsekvenser.


Bakgrund: komplexiteten i det kommunala samhällsbyggandet

Kommunalt samhällsbyggande är till sin natur sektorsövergripande och berör en mångfald av fackområden. En enskild detaljplan kan omfatta allt från miljölagstiftning, riksintressen och strandskydd till tekniska krav på VA, dagvatten och buller – samtidigt som den ska förhålla sig till plan- och bygglagen, kommunens översiktsplan, sektorsspecifika regelverk och kommunens egna politiska ambitioner kring bostadsförsörjning, trygghet och skolplanering. Till detta adderas klimat- och hållbarhetsfrågor som fått allt större tyngd genom internationella ramverk som Agenda 2030 och EU:s gröna giv, och som på lokal nivå omsatts i ambitiösa mål inom allt från energi och cirkuläritet till grön infrastruktur och social hållbarhet.

Att väga samman alla dessa perspektiv i konkreta beslut är en grundläggande utmaning som också förstärks av hur kommunala organisationer är uppbyggda. Samhällsbyggnadsförvaltningar organiseras traditionellt i funktionella stuprör – planering, exploatering, bygglov, drift, geodata – som var och en har sina egna prioriteringar, system och informationskällor. Den information som behövs för ett välgrundat beslut är därmed spridd över dokument, GIS-lager och organisatoriska enheter, och en samlad bild finns sällan på ett ställe. Det leder till att olika verksamheter ofta arbetar utifrån skilda, ibland motstridiga, bilder av vad som gäller för ett visst område.

Det är i detta sammanhang som utvecklingen av DASH har inletts.

Vad är DASH?

DASH står för Datadriven samhällsbyggnads- och hållbarhetsplanering och är ett GIS- och AI-baserat planeringsverktyg som utvecklas av Järfälla kommun i partnerskap med AI-bolaget Savantic och innovationsarenan Barkarby Science, med finansiering från Tillväxtverket. En bärande princip är att verktyget inte bara ska fungera för Järfälla. Redan från start har projektet därför bedrivits i nära samverkan med en växande skara referenskommuner från olika delar av landet, med varierande storlek, digitaliseringsmognad och organisatoriska förutsättningar, i syfte att säkerställa att det som utvecklas också ska vara relevant för andra kommuner.

Verktygets grundidé tar avstamp i den komplexitet som beskrivits ovan. Den som planerar, utreder eller fattar beslut i samhällsbyggnadsprocessen behöver samtidigt förhålla sig till två dimensioner av kontext:

  • Den strategiska – lagstiftning, nationella riktlinjer, översiktsplaner, sektorspecifika strategier och internationella åtaganden.
  • Den lokala – geodata om markanvändning och naturvärden, demografiska underlag, pågående projekt, utredningar, trafikmätningar, sensordata och andra platsspecifika förutsättningar.

I dag hanteras dessa perspektiv ofta var för sig. Strategier, lagkrav och politiska mål finns i dokument som inte alltid är tydligt kopplade till det operativa arbetet, samtidigt som de som planerar, projekterar och handlägger ofta saknar en samlad bild av vilka mål, villkor och krav som gäller för den plats de arbetar med. DASH syftar till att föra samman dessa perspektiv.

Konkret sker det genom ett kartbaserat gränssnitt kopplat till en språkmodell (LLM). Användaren väljer ett geografiskt område, får en överblick över platsens förutsättningar och kan ställa frågor i naturligt språk. En planarkitekt kan till exempel markera ett område och fråga: ”Vad behöver vi tänka på om vi vill bygga en förskola här?” DASH kan då sammanföra information om närhet till bostäder, grönstruktur, trafik, buller, dagvatten samt relevanta styrdokument och policyer, och peka på både möjligheter och konflikter. Samma logik gäller oavsett om frågan handlar om en förskola, en förtätning eller en trafikomläggning och varje svar är spårbart och kan följas tillbaka till sitt underlag.

Tanken är att verktyget på så sätt kan bidra till att överbrygga organisatoriska stuprör i kommunen och skapa en gemensam referensram för olika funktioner. Det ger en delad utgångspunkt där planarkitekter, trafikplanerare, hållbarhetsstrateger och exploateringsingenjörer kan utgå från samma bild av vad som gäller – och vad som är möjligt – på en specifik plats. Syftet är alltså inte att reducera komplexiteten till entydiga svar, utan att synliggöra den och därigenom stödja snarare än ersätta det professionella omdömet.

0:00
/0:30

Första fungerande prototyp av DASH

Karta, AI och data i samspel

Tekniskt kan DASH beskrivas som ett samspel mellan karta, AI och underliggande data.

Användaren möter tjänsten genom ett kombinerat kart- och dialoggränssnitt. I kartan går det att avgränsa ett område zooma från stadsdelsnivå ner till kvartersnivå och enskild detaljplan. Där synliggörs platsens förutsättningar – till exempel planbestämmelser, pågående projekt i anslutning till platsen och andra relevanta indikatorer. Syftet är inte bara att visa data på en karta, utan att sätta den i sammanhang med lokala mål, styrdokument och andra villkor som påverkar vad som är möjligt på platsen. Gränssnittet kompletteras av en språkmodell som gör det möjligt att ställa frågor i naturligt språk. I stället för att användaren själv ska leta i flera olika system kan DASH hämta relevant information från databaser och dokument och sammanföra den till ett begripligt svar för den plats som analyseras. Lösningen är utformad för att arbeta nära de underliggande källorna, så att svaren förankras i relevanta data och underlag snarare än i fristående resonemang.

Verktyget kopplas direkt till kommunens underliggande data – geodata, dokument, utredningar och annan kommunal information – som struktureras genom en gemensam informationsmodell. Det innebär att kommunen kan återanvända mycket av det som redan finns, men också att informationen behöver beskrivas, kvalitetssäkras och förses med metadata för att bli sökbar, jämförbar och användbar i analys.

Arkitekturen är samtidigt utformad för öppenhet och flexibilitet. Genom standardiserade gränssnitt, bland annat det öppna protokollet MCP (Model Context Protocol), kan AI-tjänster kopplas till olika datakällor och verktyg utan att kommunen binds till en viss leverantör eller en specifik språkmodell. Därmed blir det enklare att utveckla lösningen stegvis och att anpassa den till olika kommuners behov och tekniska miljöer.

Framåtblick

DASH befinner sig i aktiv utveckling. Hittills har arbetet fokuserat på att bygga en arkitektur som kan återanvändas mellan kommuner, etablera samverkan med referenskommuner och genom en fungerande prototyp visa hur kommunens egna data kan användas i AI-stödd analys och beslutsstöd.

På längre sikt handlar DASH inte bara om ett enskilt verktyg, utan om att pröva hur AI-stöd kan användas i kommunal samhällsbyggnadsplanering på ett praktiskt och trovärdigt sätt. I samarbetet med referenskommunerna har det blivit tydligt att många står inför liknande utmaningar kring hur data, dokument och styrande information kan göras mer tillgängliga, strukturerade och användbara i analys. En viktig del av projektet är därför också att utveckla arbetssätt som på sikt kan underlätta återanvändning och kunskapsdelning mellan kommuner.

Ambitionen är att DASH efter projektslut ska kunna tillgängliggöras som öppen källkod, så att andra kommuner – på egen hand eller tillsammans med leverantörer – kan anpassa och vidareutveckla verktyget utifrån sina egna förutsättningar. En första version planeras till 2027.

För mer information om projektet, kontakta Oskar Lindberg, digitaliseringsledare på samhällsbyggnadsförvaltningen i Järfälla kommun, via e-post: oskar.lindberg@jarfalla.se