Digital vision 2030

Hållbarhet

Städer är ytterst komplexa system av byggnader, infrastruktur, människor, bilar, energi- material- och vattenflöden m.m. och mängden information som behöver samlas in och hanteras för att kunna göra informerade hållbara beslut gällande underhåll och utveckling av staden är i det närmaste oändlig. De organisationer som hanterar staden såsom kommunen är också fragmenterad i olika enheter med varierande kompetenser, mål och fokus.

För att vi ska kunna nå målen med hållbara städer så måste kommunerna utveckla sin kompetens att inventera och hantera information om staden men även att internt kunna kommunicera kring denna. Ett tillvägagångssätt är att skapa en slags digital tvilling för staden där befintlig GIS-data (Geografiskt Informationssystem) kombineras med BIM-ritningar (Building Information Modeling), 3D-scanningar, realtidsdata och dialogverktyg för aktörer inom kommunen såväl som hela staden.

Vad är en digital tvilling?

Begreppet digitala tvillingar bör ses mera design paradigm än en definition. Det är en metafor som innefattar ett holistiskt och multidisciplinärt angreppssätt vid konstruktionen av programvarulösningar och där man kombinerar funktioner såsom planering, övervakning, simulering, styrning och visualisering till en lösning.

Man kan säga att det finns fyra saker som denna design metafor implicerar. (1) Tvillingen ska ha ett eget liv dvs uppdatering och dess fortlevnad ska vara så fritt från manuellt arbete som möjligt. Oftast används begreppet “seamless”. (2) Den ska vara en entitet. Genom att kombinera olika typer av data och datakällor till en enhet skapas ett kraftfullt verktyg för att förstå datat. (3) Det ska förkroppsligas. Dvs ska gå att interagera med den digitala tvillingen i någon form genom visualisering eller gränssnitt. (4) Man ska kunna göra tvilling studier på den. Dvs köra simuleringar för att kunna testa alternativa scenarion än de som händer på den riktiga tvillingen.