FÄRDPLAN 1 Reflow som koncept, modell och verktyg i Stockholms stad

Anna Bondesson -

Hur kan vi gemensamt förstå, analysera och utveckla stadens resursflöden – och samtidigt skapa bättre förutsättningar för klimatstyrning, lärande och samverkan?

Den här färdplanen sammanfattar projektets slutsatser kopplat till fortsatt utveckling av Reflow som koncept, modell och verktyg inom Stockholms stad.

Reflow som koncept, modell och verktyg

Reflow är även en en möjlighet för staden att börja arbeta enligt ett mer metaboliskt grepp, och kan beskrivas på tre nivåer:

  • Som koncept erbjuder Reflow ett gemensamt språk som hjälper oss förstå och kunna prata om stadens resursanvändning ur ett systemperspektiv.
  • Som modell ger Reflow en översikt av verkligheten byggd på materialflödesanalys och urban systemmodellering, där mängder kopplas till organisatoriska strukturer och kan analyseras efter olika påverkanskategorier.
  • Som verktyg visualiserar Reflow dessa samband på ett interaktivt sätt, med syfte att stödja analys, dialog och lärande kopplat till stadens olika uppdrag; samt kontinuerlig och mer automatiserad datainsamling och modellutveckling
Reflow är ett Koncept som hjälper oss förstå; en Modell som ger en översikt av verkligheten; och ett Verktyg som hjälper oss utföra uppgifter och analyser.

Slutsatser från projektet

💡
En övergripande slutsats i projektet är att modellering av stadens resursflöden inte är en teknisk övning i första hand, utan en kunskaps- och samverkansfråga. För att kunna modellera krävs förståelse för hur systemen faktiskt fungerar (dvs tillgång till kvalitativ och kvantitativ information och data).

Prototypen är realiserad i ett Excel-verktyg; bygger på indelning i sektorer (energi, transport, byggande sektorn etc.) och är till stor del uppbyggd med hjälp av nationell och regional statistik (exempelvis från SCB, Kolada, Avfall Sverige, Svenskt Vatten), litteratur samt generella emissionsfaktorer och uppskattningar (exempelvis från IPCC, EEA, SMHI).

💡
Prototypen har gett oss värdefulla resultat och en övergripande bild av vad som är stort och smått!

Dessa mer “generella data” ger en nödvändig helhetsbild av stadens resursflöden och relationen mellan olika sektorer, men innebär också begränsningar. Ju mer generella schabloner som används, desto mer riskerar specifika åtgärder, beslut och ansvar att döljas.

Flera av stadens verksamheter har även uttryckt behov av att dela in modellen enligt stadens verksamheter och kunna titta på den egna verksamhetens resursflöden på mer detaljerad nivå. '

💡
Mer “specifik data” behövs för att förstå den egna verksamhetens resursflöden och följa upp på specifika åtgärder.

Exempelvis behövs energianvändning och transportarbeten för respektive verksamhet istället för aggregring för hela stadens organisation; faktisk data om hur olika avfallsfraktioner hanteras i Stockholms stad eller Stockholmarnas konsumtion istället för nationella data.   

💡
Reflow behöver utvecklas stegvis och iterativt, och arbeta med strategiska datamängder bottom-up.

Generella data, som data från exempelvis SCB, behöver successivt ersätts med mer specifik data för Stockholms stad som organisation; dess invånare och geografiska plats. Samtidigt har arbetet med hela modellen top-down visat sig vara mycket resurskrävande, särskilt i en stor och komplex stad som består av flera förvaltningar och bolag.

En viktig lärdom är därför att utvecklingen behöver ske mer bottom-up och tillsammans med de verksamheter och roller som sitter på behoven (en lärdom som även beskrivs i Färdplan för strategisk datahantering).

Detta då det oftast är dessa verksamheter som:

  • har bäst systemkunskap,
  • vet vilka data som finns och vilka som saknas, hur dessa kan tillgängliggöras och bör utvecklas, och
  • kan bedöma rimliga antaganden i modellen samt hur modellen och dess sub-modeller (exempelvis VA-sektorn, den byggande sektorn) bör utvecklas för att stämma med verkligheten.

För att Reflow ska bli relevant och användbart behöver dessa verksamheter vara medutvecklare, snarare än mottagare av ett färdigt verktyg.

💡
Summering slutsatser

- Reflow behöver utvecklas stegvis och iterativt – där generella data successivt ersätts med mer specifik data för Stockholms stad som organisation; dess invånare och geografiska plats.

- Utvecklingen behöver ske mer bottom-up - både från ett dataperspektiv (mer specifik data) och från ett organisatoriskt perspektiv (för eller från respektive verksamhet).

- Stadens verksamheter behöver vara medutvecklare, snarare än mottagare av ett färdigt verktyg.

Vår målbild för Reflow som digitalt verktyg i staden

Kärnan i Reflow är ambitionen att skapa ett analys- och lärverktyg för samarbete runt stadens resursflöden. Det handlar inte enbart om att visa siffror eller producera rapporter, utan om att möjliggöra gemensam förståelse av samband, beroenden och konsekvenser. 

Ett digitalt verktyg där flera aktörer kan arbeta parallellt och gemensamt: bidra med data på olika nivåer av detalj; utveckla och justera delmodeller över tid; skapa analyser utifrån olika organisatoriska och geografiska perspektiv, och tydligt se hur resultat hänger ihop med underliggande data och antaganden.

💡
Målbild
Ett verktyg som tar ett helhetsgrepp om stadens resursflöden och dess miljöpåverkan.

Ett verktyg som i sig själv underlättar samskapande och ökar förståelsen och motivationen till varför vi ska samla in data för att fylla modellen. Detta möjliggör iterativ utveckling - där stadens verksamheter kontinuerligt kan bidra med data, justera delar av modellen och anpassa analyser för sin verksamhet samt kopplingen till andra verksamheter.

Ett verktyg som initialt möjliggör uppföljning, men i ett nästa steg kan utvecklas till ett scenario- och planeringsverktyg.

Visualiseringar verkar som ett gränssnitt för dialog och gemensam förståelse, samt som ett gränssnitt för att utveckla modellen och fylla den med mer och mer specifik data.

Visualiseringar – exempelvis interaktiva Sankey-diagram – spelar här en central roll. I målbilden fungerar de inte bara som slutpresentationer, utan som gränssnitt för dialog: Var kommer siffrorna ifrån? Vad vet vi – och vad antar vi? Vilka aktörer kan påverka just detta flöde? På så sätt blir Reflow ett stöd för både analys, prioritering och lärande.

Mognadsresan utifrån ett “produktperspektiv”

För att nå en bredare användning av Reflow som verktyg krävs att dialogen mellan olika aktörer och prioriterade användargrupper i staden ökar samt att en kritisk massa för vidare utveckling av Reflow som verktyg skapas.

Här ger vi en bild av hur vi tar oss fram i nästa steg utifrån ett tekniskt "produkt" perpektiv; från en första användbar produkt till skala och bredare användning.

Första användbara produkt

Utvecklingen av Reflow kommer att ske stegvis och det första steget är att ta modellen, som har utvecklats av forskare till en produkt (verktyg) som kan användas av utvald grupp användare.

Den första produkten är fortfarande i stor utsträckning en ”manuell” modell. Viss generisk data har ersatts med specifik data framförallt för inom de prioriterade områdena konsumtion, avfalls- och VA-hantering samt exploatering. Prioriteringarna utgår från Stockholms stads klimathandlingsplan och önskemål från projektets användargrupp.

Vidtalade grupper inom Stockholms stad är de första användarna av verktyget. De använder verktyget i sitt uppföljningsarbete och parallellt så utvecklas också ett arbetssätt för hur verktyget ska användas. Användarna nyttjar informationen från verktyget Reflow både som arbetsmaterial och som beslutsunderlag.

Den första Reflow-produkten bor inte i Stockholm stads IT-miljö och kräver att användaren beställer en uppdatering för att kunna ta del av beräkningarna.

När den första produkten finns är nomenklaturen och strukturen fastställd och kommunicerad till användarna. Även om inte användarna gör alla beräkningar själva i verktyget har de kunskap och förståelse för hur verktyget tar fram beräkningarna.

Brett använd produkt

Nästa steg i utvecklingen av Reflow är att det blir en produkt som används brett. I det här skedet är modellen integrerad i stadens IT-miljö och sammankopplad med relevanta och kvalitetssäkrade dataflöden.

Användargruppen har breddats till flera områden och till flera tjänstemän och därför ingår även fler specifika dataflöden än i den första produkten. I det här läget sker beräkningarna genom en automatiskt uppdatering i IT-miljön.

Nästa steg

Nästa steg i Reflows utveckling handlar om att gå från projekt till pågående gemensam praktik. Det innebär att skapa strukturer, arbetssätt och tekniska förutsättningar för att modellen ska kunna fortsätta utvecklas även efter projektets slut.

Inom vilket område börjar vi? Utifrån klimathandlingsplanen och projektets datainventering är det naturligt att börja där både klimatpåverkan och rådighet är stor - exempelvis inom den byggande sektorn samt vatten-, avlopps- och avfallshantering. Här finns redan betydande datamängder, men också tydliga behov och intresse av ökad systemförståelse över stadens resursflöden.

Konkret handlar detta om att:

  • Etablera metoder och verktyg (skapa förutsättningar) för att verksamheter successivt ska kunna bidra med relevant data, utveckla modellen, delar av modellen och visualiseringarna i takt med att ny kunskap tillförs.
  • I den egna verksamheten arbeta för att tillgängliggöra nödvändiga data - med start hos SVOA och Stockholms stads exploateringskontor inklusive intresserade verksamheter. Läs mer om förslag på strategi och nästa steg under Färdplan Data för Reflow i Stockholms stad.
  • Parallellt utveckla modellen från ett forskningsperspektiv. Läs mer under Färdplan Fortsatt forskning kopplat till Reflow.
  • Gemensamt förankra Reflow som koncept och arbetssätt inom staden. Läs mer under Färdplan Förankring i staden)

En central insikt är att Reflow inte har som mål att leverera ett “färdigt” verktyg. Reflow behöver i stället ses som ett kontinuerligt gemensamt utvecklingsarbete, där modellen och verktygen förbättras i takt med att staden lär sig mer om sina resursflöden.

💡
Summering nästa steg
1) Förankra Reflow som koncept och modell för att arbeta med stadens resursflöden och klimatavtryck från dessa.

2) Ta fram ett digitalt verktyg - Reflow som verktyg - som stödjer en prototypbasserad utveckling av detta arbetssätt.

3) I respektive verksamhet - med start hos SVOA och Exploateringskontoret - påbörja ett strategiskt arbete för att tillgängliggöra prioriterade datamängder.

4) Parallellt, utveckla Reflow-modellen genom fortsatta forskningssamarbeten.

Möjligheter till nationell skalning

För att bidra till skalning av Reflow som koncept, modell och verktyg i svenska kommuner kan Stockholms stad även arbeta med nationell skalning enligt Färdplan Nationell uppskalning och standardisering.  

Uppmaning till samverkan

Den här artikeln är en del av DigiVis artikelserie om Färdplaner för Reflow. Vill du vara med och forma hur Reflow används och utvecklas som ett verktyg för klimatarbete, lärande och systemförståelse i staden eller på nationell nivå?

Detta är ett arbete som fortsätter i samverkan. Hör gärna av dig och bidra till den fortsatta utvecklingen.

Läs mer under

Färdplan 2 Data för Reflow i Stockholms stad

Färdplan 3 Fortsatt forskning kopplat till Reflow

Färdplan 4 Nationell uppskalning och standardisering

Färdplan 5 Förankring av Reflow i Stockholms stad

Här kan du läsa mer om Reflow-projektet och den utveckling som pågår i Stockholms stad kopplat till resursflödesmodeller https://digivis.se/reflow

Kontakt

Maria Lennartsson

Hållbarhetssakkunnig Norra Djurgårdsstaden på Stockholms stads exploateringskontor

E-post: maria.lennartsson@extern.stockholm.se