Metod

Maria Holm -

Inledning

Städer och samhällen är ytterst komplexa system och mängden information som behövs för att fatta informerade hållbara beslut är i det närmaste oändlig. För att vi ska kunna nå hållbarhetsmålen i agenda 2030 och stadens egna utpekade hållbarhetsmål behöver alla inblandade aktörer utveckla sin kompetens i att hantera, visualisera och kommunicera kring stadens olika system i relation till hållbarhetsmålen. Men även om det samlas in ofantliga mängder data idag så saknas det ännu bra processer för att omvandla dessa data till förståelse och kunskap.

Mycket av det som samlas in kommer bara till användning av enskilda personer och för en enskild uppgift. Det finns fortfarande mycket potential i att den data som samlas även tillgängliggörs till fler, att den blir sökbar och att den kan återanvändas. Men hur hittar vi den datan? Hur ska vi tillgängliggöra datan och göra den känd? Vi pratar mycket om data och vilket värde det kan skapa och hur det kan förenkla våra arbetssätt. För att data ska bli tillgängligt behöver det struktureras och det är ett arbete som alla städer till stora delar fortfarande har framför sig på ett eller annat sätt.

Data som är tillgänglig och av god kvalitet är en förutsättning för digitala tvillingar och AI-tillämpningar, frågor som är viktiga men som inte kommer att beröras i den här artikeln. Den diskussionen för vi i en separat artikel (Vägen till en datadriven kommun - Färdplan för strategiska datahantering i kommunal verksamhet).

Digitala tvillingar finns redan idag och i viss utsträckning finns varianter av digitala tvillingar redan etablerade i Stockholms stads förvaltningar och bolag. Även det privata näringslivet har utvecklat digitala tvillingar vilket några av de fastighetsbolag som deltagit i projektet också har. Det är många gånger en digital kopia av ett begränsat användningsområde som en fysisk plats eller en viss anläggning som en ventilationsanläggning.

Digital tvilling som koncept

Genom att fokusera på hur man kan skapa förståelse och dela kunskap genom digitala tvillingar skiljer sig detta projekt från andra pågående initiativ i Sverige. Projektet har utgått från digital tvilling som koncept för datadriven kommunikation och har inte fokuserat på tekniken. Det är vad vi gör varje dag på jobbet i våra uppdrag och arbetsuppgifter som projektet har tagit sin utgångspunkt för att med den kunskapen och insikten föreslå hur en digital tvilling kan designas som ett stöd för att underlätta det dagliga arbetet.

Projektet ska resultera i ett förslag på en färdplan för hur kommuner kan bygga digitala tvillingar. För att kunna ta fram en färdplan för digitala tvillingar behövde projektet förstå hur en kommuns behov av digitala tvillingar såg ut och hur fastighetsägarna i Kista ser för användningsområden för en digital tvilling.

Metod

Målet med metoden var att förstå vad en digital tvilling är för en kommun, identifiera olika användarfall, engagera behovsägare inom staden och deras samarbetspartners samt höja behovsägarnas kunskapsnivå och förmåga kring att frågorna.

Vid val av arbetssätt och metod inspirerades projektet av arbete med användarresor och workshops som gjorts tidigare i Linköping.

Figur 1. En generell design process.

Arbetsmetoderna utvecklades och anpassades till projektets syfte och mål i en steg för steg process för att kunna utveckla och bygga förståelse för konceptet digitala tvillingar. Det behövs en iterativ process för att identifiera behov, utforma prototyper och mockups, testa och utvärdera. Metoden baseras på en generell designprocess (se fig. 1) där projektet investerade mycket tid i förberedelser inför behovsinventeringen. 

En gemensam kunskapsgrund om digitala tvillingar behövde skapas för att i nästa steg med intervjuerna kunna fokusera på frågorna kring behov och inte fastna i diskussioner om vad en digital tvilling är eller kring olika tekniska förmågor (länka till någon beskrivning, inte bara en 3D-modell, kan vara grafer osv). Projektet valde därför att introducera konceptet digitala tvillingar i form av fysiska workshops som ett första steg. Det var viktigt att träffas och kunna diskutera och dela erfarenheter och förståelsen med de personer som sedan skulle intervjuas.

De olika stegen som projektet arbetat efter är:

Steg 1. Förberedelser (val av roller och områden för behovsinventeringen, test av workshopformat och mall för användarresor)
Steg 2. Workshop ett - idégenerering och gemensam kunskapsgrund,
Steg 3. Intervjuer - fördjupande och konkretisering,
Steg 4. Analysera, sammanställa och prioritera,
Steg 5. Bygga mockups och prototyper,
Steg 6. Test av mockups - workshop två,
Steg 7. Utvärdera mockups och prototyp,
Steg 8. Lämna över resultat till projektdeltagare.

Lärdomar
Metoden visade sig pedagogisk och skapade nytta för deltagarna i form av ökad förståelse av vad digitala tvillingar är. Lärandet och kunskapshöjningen om digitala tvillingen blev en del av själva processen. Men då det ofta tar tid för deltagarna att komma in i nya koncept och identifiera problem så delades processen upp i olika steg med interaktionspunkter utspridda över tid. Workshops fokuserade främst på vilka som behöver samarbeta och vad behöver de samarbeta kring istället för “Vad är en digital tvilling och vad kan vi använda den till?” Vilket ger en mer teknisk ansats.

Steg 1. Förberedelser

Projektet har utgått från Stockholms stads förvaltningar och bolag och ett antal privata fastighetsägare i Kista för att skapa en förståelse för behovet av digitala tvillingar i en kommun. Stockholms stad består av 11 stadsdelsförvaltningar, 19 förvaltningar, 16 helägda bolag och ett intressebolag. Totalt är det 46 olika organisationer, alla med olika behov för att kunna utföra sina uppdrag. I likhet med många kommuner i Sverige kommer Stockholms stad inte att kunna lösa uppdragen genom att införa en digital tvilling, det kommer att finnas många digitala tvillingar. Projektet ville skapa en överblick av alla de behov som Stockholms stads olika organisationer har, en kunskap att föra vidare till hur anra kommuner kan arbeta och förstå behoven kring digitala tvillingar. Som förberedelse inför behovsinventeringen arbetade projektet med att:

  • välja vilka roller och områden som bäst kunde bidra till behovsbilden och,
  • testa innehåll och upplägg av workshop och mall för användarresa

Val av roller och områden för behovsinventeringen

Som förberedelse inför behovsinventering behövde roller och områden på förvaltningar och bolag väljas ut som på olika sätt stöttar stadsutvecklingsprocessen. Huvudsakliga områden i den processen är byggnation, stadsplanering, kommunikation, installationer, resursflöden, detaljplanering och genomföranden.

Det arbete som utförs inom de olika dessa processer kräver många möten för planering och det är ofta många aktörer inblandade från olika avdelningar och organisationer. Information finns på många olika ställen och inför ett möte kommer deltagarna i sina respektive roller och kompetenser bidra med information och expertis för att skapa en gemensam helhet.

Figur 2. Exempel på olika övergripande roller i en kommuns innovationsprocess.

Projektet identifierade ett 60-tal roller (se lista i bilaga 1) som kunde bidra med en behovsbild baserat på sina respektive uppdrag.

Förutom de olika rollerna fanns även behov av att titta på de olika beslutavägarna, om arbetet var operativt, taktiskt eller strategiskt. Chefsrollerna var viktiga att ha med för att kunna förankra och säkerställa att resultat och lärdomar från projekt och initiativ kan tas tillvara och lämnas vidare. Men lika viktigt är att inkludera de som arbetar närmast verksamheten och som har kunskap om vad som fungerar eller inte och vilka problem som behöver lösas.

Figur 3. Deltagande förvaltningar och bolag inom Stockholms stad.

I stadstuvecklingsprocessen finns även externa aktörer med som är beroende av kommunen i olika skeden av byggprocessen, till exempel för att få bygglov eller tillstånd. I projektet representerades de externa aktörerna av några av de privata fastighetsbolagen i Kista. För att skapa en bättre bild av deras behov och användning av digitala tvillingar inkluderades även de i projektets arbete.

Figur 4. Exempel på externa aktörer.
Teoretisk bakgrund
I utveckling av en digital tjänst finns det inga definierbara mål där en tjänst kan anses klar eller fulländad. Utvecklingen av en tjänst kan därför ses som en slags förhandling mellan olika behovsägare där applikationen kan anses vara klar när tillräckligt många är överens om att det fungerar. De faktiska användarna av tjänsten måste inkluderas i denna dialog för att det ska fungera. En prototypbaserad ansats där man testar eller visar konkreta exempel i stället för att försöka beskriva målet minskar missförstånd och öppnar upp för personer med liten eller ingen teknisk erfarenhet att uttrycka sina behov gällande lösningens design. [Referens].

Test av workshopformat och mall för användarresor

Ett första steg i behovsinventeringen var att arrangera en workshop som introducerade konceptet digitala tvillingar till de som sedan skulle intervjuas. Som en del av planeringen inför den workshopen testades upplägget först tillsammans med ett projekt (REFLOW) inom Stockholms stad som hade behov av visualisering av klimatdata och resursflöden för analys.

Det gav möjlighet att se om introduktionen till digitala tvillingar skulle räcka för att skapa förståelse för en grupp där konceptet var helt nytt. Det gav även tillfälle att testa om mallen för användarresor var tillräckligt självinstruerande och enkel att använda och kunna planera tidsåtgång för de olika delarna i workshopen.

En lärdom från testworkshopen var att gruppen hade svårt att arbeta med ett avgränsat område och komma fram till konkreta användarresor. Projektet gjorde vissa justeringar och valde att användarresan skulle utgå från ett samplaneringsmöte där ett antal aktörer bjöds in för att göra det lättare för deltagarna att fokusera. Länk till mallen för användarresor >>

Steg 2. Workshop ett - idégenerering och gemensam kunskapsgrund

Första workshopen utformades för att skapa förståelse för konceptet digitala tvillingar och att börja engagera deltagarna i att själva utforma användarresor.

Workshoparna genomfördes vid två tillfällen under våren 2024. Ett 60-tal deltagare bjöds in från stadens förvaltningar och bolag. Med anledning av det stora antalet deltagare delades workshopen upp på två tillfällen för att alla skulle få en möjlighet att bidra och komma till tals. Workshop 1 bestod av fyra delar:

  • Introduktion av konceptet digital tvilling,
  • Introduktion av metoden och arbetsmaterialet.
  • Grupparbete gick ut att bekanta sig med metodiken, vad kan det ge andra och ta fram idéer till användarfall
  • Presentation av grupparbete

De frågor vi ställde till workshopdeltagarna var:

  • Vilka behöver samarbeta?
  • Vad behöver de samarbeta kring?
  • Vad har de för olika mål?
  • Vad finns det för data som stödjer samarbetet?
  • Hur stödjer vi kommunikation och delad förståelse?

En extra workshop genomfördes även tillsammans med den privata fastighetsägarföreningen i Kista. Workshopen byggde till stora delar på den workshop som vi hade med Stockholms stad.

Lärdomar
De noggranna förberedelserna med att utvärdera både workshopformat och användarresor gav goda resultat. Insikten att skapa en gemensam kunskap om vad digitala tvillingar är gjorde att vi kunde komma igång med idégenerering redan på workshopen. De idéerna fanns sedan med in i arbetet med nästa steg, intervjuerna.

Steg 3. Intervjuer - fördjupande och konkretisering

Workshoparna hade skapat en grundläggande förståelse hos intervjupersonerna för konceptet digitala tvillingar och startat tankar kring vad en digital tvilling kan bidra med i deras respektive verksamheter. Intervjuerna utgick från dagens arbetssätt, befintliga processer, tillgång till data och vilka system som finns.

Totalt genomfördes 21 intervjuer med 58 intervjupersoner från delar av stadens organisationer och externa aktörer. Intervjuerna gjordes under två månaders tid.

Intervjupersonerna fick ta del av frågorna i förväg (se bilaga 2). De hade även möjlighet att läsa in sig på de användarresor de tagit fram under workshopen. De hade också tillgång till inspirationsföreläsningen. Allt material samlades på en projektwebbplats för att deltagarna skulle kunna ta del av materialet i efterhand. Projektet hade även deltagit på Stockholms stad interna forum, mötesplats Smart stad på temat digitala tvillingar, och kunde hänvisa till den inspelade sändningen som finns tillgänglig internt för stadens medarbetare.

Varje intervju var 1,5 timme och genomfördes i grupp. Intervjupersonerna delades in i grupper baserat på deras roll eller organisationstillhörighet. På det viset fick vi grupper som i sina olika roller kunde beskriva behov och samtidigt fånga behov av samarbete mellan olika organisationer. Några undantag gjordes där en grupp bestod av intervjupersoner från samma organisation vilket kunde visa att det finns behov av samordning även inom en organisation.

Intervjupersonerna hade inför intervjuerna fått sina användarresor, som tagits fram under workshopen, för att själva kunna fördjupa sig och ha möjlighet att utveckla dem inför och under intervjuerna.

All data från intervjuerna samlades i en gemensam excelfil för att underlätta arbetet med att sammanställa och analysera. Två av projektgruppens medlemmar genomförde intervjuerna och delade upp arbetsuppgifterna med att ställa frågor och att anteckna. Ansvarsfördelningen hjälpte för att kunna ha fokus på att leda frågorna och styra samtalet.

Intervjuerna delades in i 4 områden:

  • Verksamhetsprocesser och arbetsflöden
  • Befintliga verktyg
  • Data i befintliga verktyg som används
  • Applikationer
Lärdomar:
Valet att genomföra intervjuerna i grupper visade sig ge mervärde i att gruppen enklare kunde problematisera kring frågorna och komma med svar. Det ledde även till att de hörde vad andra kollegor med samma roll i andra delar av staden eller i samma organisation arbetade med och vilka utmaningar de såg. Intervjuerna sågs även som ett tillfälle att samla så mycket information som möjligt om vilka data som finns, hur de används och vilka data som man ser behov av. Det gav även ett mervärde i form av en inventering av vilka digitala verktyg som används i staden för visualisering och datainsamling.

Steg 4. Analysera, sammanställa och prioritera

Med totalt 21 intervjuer och 58 intervjupersoner fanns det drygt 30 timmars inspelat material för bearbetning med transkriberas och analys. Arbetsgruppen delade upp arbetet med att transkribera mellan sig och att komplettera de användarfallen som tagits fram under workshoparna.

Projektet provade också att använda sig av AI-teknik (Whisper) för transkribering och sammanställning av texter. Baserat på texterna togs även ett script fram där AI:t fick i uppdrag att beskriva vilka behov som texterna berättade om. Kvaliteten på det AI-genererade materialet blev inte som förväntat och arbetet fick göras om.

För att få kvalitet i analysen av idéerna genomfördes arbetet manuellt.
Totalt genererades 37 användarfall från workshop och intervjuer [Användarfall Digital Vision Kista - Digital vision Sverige]. Flera av användarfallen hade behov av samma eller liknande data och det gick att se olika mönster i de användarfall som tagits fram. Användarfallen kunde delas in 7 olika områden:

  • Anläggningsunderhåll
  • Lägesbilder
  • Behovsdrivet underhåll
  • Uthyrning och samnyttjande av lokaler
  • Blåljus
  • Samhällsbyggnad med omnejd
  • Energi

Det fanns tydliga behov och kopplingar kring gemensamma data. Vissa data var mer eftertraktade än andra och efterfrågades av flera organisationer. Projektet identifiera det som data med ett särskilt värde för organisationen som har stor potential att kunna återanvändas för flera behov, det projektet kallade guldkorn . Det var till exempel:

  • trafik- och anläggningsplaner (TA), 
  • kontaktuppgifter för bygg- och stadsutvecklingsprojekt, 
  • information om markupplåtelser samt,
  •  data som gång-, cykel- och trafikdata.

Av de 37 användarfallen valdes 8 användarresor ut:

Lärdomar:
Intervjupersonerna lyfte fram fördelar och önskemål om att kunna använda digitala verktyg som digitala tvillingar. De såg fördelar med att kunna dela information med varandra inför, under och efter sina arbetsprocesser där flera intressenter är involverade. Att alla inblandade i en process alltid har tillgång till uppdaterade data i olika faser i processen skulle onekligen kunna skapa effektivare möten och mervärde i form av tid, transparens och inblick i varandras processer och många missförstånd skulle kunna undvikas. Gemensamma lägesbilder behövs och en digital tvilling kan ses som ett gemensamt minne. Läs mer i denna artikel >>

Steg 5. Bygga mockups och prototyper

Användarresorna skapades antingen som mockups i form av planscher eller direkt i grafiska verktyg som illustrator eller powerpoint, genom att införa dem i RISE digitala tvilling eller genom att använda Stockholms stad sandbox i geo-dataplattformen för att ta fram kartbaserade bilder.

Mockups

För att kunna beskriva användarfallen överskådligt och ha möjlighet att gemensamt stå och diskutera innehållet kom projektet fram till att stora planscher skulle vara ett bra format för mockups (Mockup - Wikipedia). Planschen blev ett bra verktyg för att visualisera alla olika delarna i användarresan och beskriva användarfallen.

Medan användarfallen svarar på frågor som:

  • Vilka som behöver samarbeta? 
  • Vad man behöver samarbeta kring? 
  • och vilken data som kan stödja samarbetet?

Så går användarresan även in på:

  • Vilka objekt och egenskaper behöver samarbetslösningen hantera? 
  • Hur interagerar de olika behovsägarna kring dessa? 

Det utvecklar den tidigare frågan: 

  • Hur skapar vi en delad förståelse mellan behovsägarna?

Planscherna utformades så att det skulle vara enkelt för deltagarna att känna igen sig i vad som diskuterats under tidigare workshop och vad som kommit fram under intervjuerna. De trycktes i färg och som minst i A0-format för att vara tillräckligt stora för att rymma alla detaljer och så att texter blev läsbara (exempel nedan).Exempel på en plansch finns i bilaga 3. 

För att beskriva svar på ovan frågor innehåller planschen:

  • en kort introduktion till användarfallet, 
  • de roller som är involverade, 
  • en lista med de data som identifierats,
  • en skiss av en informationsarkitektur,
  • användarresor för de olika rollerna i olika arbetsströmmar,
  • kopplingar till andra användarfall.

Även tidsaspekten var möjlig att synliggöra på planschen. Aktiviteter och arbetsströmmar beskrevs över flera faser under en process. I exemplet nedan med Reflow - Analys av stadens resursflöden, är arbetströmmarna uppdelade i tre faser; områdesplanering, detaljplanering (stadsbyggnadskontoret) och genomförande (exploateringskontoret).

Figur 5. Exempel på en mockup.

Flera av användarfallen beskrev att de hade behov av samma data, data som kan ha samlats in av någon annan. Att lista data på mockupen blev viktigt för att konkret kunna visa vilka data som efterfrågats med en tanke om att datat skulle kunna återanvändas och tillgängliggöras för fler.

Lärdomar
Mocksups och prototyper underlättar arbetet med att designa en lösning. Planscherna var bra verktyg för att sammanställa den information som kommit fram under den första workshopen och intervjuerna. De visade vilka olika funktioner en digital tvilling kan ha och hur de kan fungera. Främst var syftet med mockupen att ge en överskådlig bild av vad en digital tvilling kan innehålla och hur de kan fungera som stöd för de som behöver samarbeta och vad de behöver samarbeta kring.

Prototyp

Projektet har haft fokus på Kista stadsdelsområde i samarbete med Kista Limitless, Kistas privata fastighetsägarförening. En användaresa om en attraktiv stadsdel togs fram baserat på de privata fastighetsägarnas behov av att skapa ett område som kan attrahera nya företag och behålla de företag som finns i Kista. Den funktionella prototypen byggdes i den befintliga digitala tvillingen (Unity) som RISE har byggt i tidigare samverkan med Kista Limitless. Mer om prototypen beskrivs i Digital vision Kista - RISE prototyp.

Steg 6. Test av mock-ups - workshop två

Tester av prototyper och mock-ups genomfördes i workshopformat. Samtliga deltagare från första workshopen och från intervjuerna bjöds in för att få tillfälle att se resultatet av det sammanställda materialet. Syftet med workshop 2 var att få återkoppling och att testa de mockups som byggts men även att inspirera ytterligare genom att konkretisera deltagarnas tidigare idéer. 

Workshop två innehöll ett liknande upplägg som workshop 1 förutom i sista punkten: 

  • Kort repetition om konceptet digital tvilling,
  • Metod och förklaring om varför workshopen är viktig,
  • Arbetspass för återkoppling på mockuper.

Workshopen delades upp i två tillfällen med cirka 25 deltagare vid varje tillfälle. Deltagarna fick besvara en mer generell fråga:

  • Vilka medskick och kommentarer vill du ge projektet om den föreslagna lösningen?

Deltagarna lämnade sin återkoppling genom att skriva sina kommentarer på post-itlappar direkt på mock-upen. De fick även ge sina kommentarer i två olika kategorier, 1) om de var direkt berörda av användarresan och hade kunskap om den eller 2) om de kom med allmänna synpunkter men inte var direkt berörda. Det löstes genom att deltagarna hade fått tuschpennor i två olika färger som de antecknade på post-itlapparna med.

Det blev tydligt att det var enkelt att tycka till när det redan fanns mycket att reflektera över. Mockupen kunde utvecklas och deltagarna kompletterade både i fältet för frågeställningen och direkt och de olika rollernas arbetsströmmar. 

Varje plansch innehöll också ett självskattningsverktyg med ett antal frågor för att kunna utvärdera och få en uppfattning om mognadsgrad och behov av digital tvilling i den egna organisationen.

Figur 6. Självskattningsverktyg.

Frågorna bestod av:

  • Hur väl anser du att mock-up-lösningen uppfyller behoven från användarresan?
  • Hur stor effekt skulle denna lösning ha på framtida samarbeten och arbetet med att skapa en hållbar stad?
  • Hur svårt tror du detta skulle vara att införa i din organisation?

Test av prototypen

RISE funktionella prototyp över Kista testades också i en serie intervjuer med en representant för Kista Limitless, Kistas fastighetsägarförening, samt personer inom staden som arbetar med trygghetsfrågor i Kista. [länk till text om det digitala verktyget och tester] Tester av den digitala prototypen har gjorts iterativt under några månaders tid tillsammans med representant för Kista Limitless.

Lärdomar
Workshopen gav bra resultat och många kommentarer precis som projektet önskat. Deltagarna kunde se sammanställning av vad som kommit fram under workshop ett och intervjuerna och få en överblick av resultatet. Användarfallen och användarresorna beskrevs så att deltagarna kunde känna igen sig och se vad de samverkade kring och deras egen roll i samverkan med andra. Att lyfta in resultatet från tidigare workshop och från intervjuerna i en visualisering gjorde det enklare för deltagarna att direkt kunna kommentera det de såg. Designmetoden med att använda enkla mockups för återkoppling är en billig, effektiv och kreativ metod för att visa relativt komplexa processer. En konkret visualisering underlättar för deltagaren att reflektera över det man ser och gör det också enklare att se vad som eventuellt saknas.

Steg 7. Utvärdera mockups och prototyp

Formatet med planschen visade sig vara en bra metod för att presentera resultat från behovsinventeringen och att ta fram en första design av en digital tvilling för de olika användarfallen. Deltagarna upplevde att det var förhållandevis enkelt att tycka till när det redan fanns mycket att reflektera över. Deltagarna kunder kompletterade både i fältet för frågeställningen och direkt och de olika rollernas arbetsströmmar.

Post-itlapparna digitaliserades och kompletterade planscherna med. Några exempel på återkoppling som gavs rörde:

  • ta med beroenden av politiska beslut kopplat till byggnadsprocess
  • behov av data om planerade fastighet, planerade detaljplaner, digital översiktsplan
  • att det finns datamängder som behövs tidigare i processen

Återkopplingen kunde även gälla ytterligare funktionalitet. Till exempel önskemål om att i kunna se:

  • ägare av sensorn
  • ägare av informationen.

Av de åtta användarfall som projektet byggt mockups av var det tre där användarfallen var så konkreta att ytterligare en iteration var intressant att göra. Det var de användarfall som deltagarna var intresserade av att fortsätta arbeta med. För nästa iteration bokades möten in med enbart intressenterna som rörde användarfallet. Mötet byggde  på att deltagarna själva var de som skulle styra mötet och fritt använda och ändra i mockupen. 

De planscher som följdes upp i ytterligare en iteration var:

  • Ledningsdragare i tidiga skeden. Användarfallet med ledningsdragare har många aktörer och långa ledtider. Diskussionen pågick sedan tidigare om hur data kan tillgängliggöras för alla involverade under hela planeringen av entreprenader och byggnation av nya områden.
  • Reflow - analys av stadens resursflöden. Mötet gjordes med utgångspunkt för uppföljning av stadens klimatmål. Deltagare på mötet var hållbarhetsstrateger från miljöförvaltningen i egenskap av samordnare för stadens klimathandlingsplan, miljöförvaltningen i egenskap av ansvarig samordnare för cirkulärt byggande och stadsbyggnadskontoret med ansvar för att införa miljö och klimatmål i tidiga skeden.

Koordinering av installationer i gaturummet. Uppföljningsmötet var tillsammans med stadens nät- och datakommunikationsbolag som ser stort värde i att kunna vara tidigt i en planeringsprocess.

Lärdomar
Bra att ha fokus på ett användarfall. För en kommun är det viktigt att inte utveckla det som ska göras inom ett projekt med ett projektavslut. Det skapar mer nytta om det görs inom kommunen så att utvecklingen kan fortsätta. I utveckling från behovsinventering till att börja designa är det flera steg och lärdomar som behöver tas om hand. Att stegvis bygga och utveckla en mockup i flera omgångar skapar en bra grund som sedan kan lämnas vidare som underlag för en teknisk lösning. Mockupen är en bra start och har ett fokus i designprocessen på att lösa ett problem.