Användarfall: Tillfällig platsaktivering i en stadsdel

Aktörernas mål

Samordnare för stadsutveckling och samhällsplanerare inom en av kommunens stadsdelar har som mål att i den digitala tvillingen optimera platsaktivering och nyttjandet av tillgängliga lokaler samt förbättra kommunikationen kring driftsfrågor.

Fastighetsägarna i området har som mål att kunna skapa en så attraktiv omgivning som möjligt kring sina fastigheter för att fler lägenheter ska kunna hyras ut.

Aktörernas behov

I rollen som samordnare för stadsutveckling finns ett behov av att kunna se realtidsdata om personflöden och populära områden i den digitala tvillingen. Detta behov finns för att kunna förbättra planeringen av trygghets- och platsaktiveringsåtgärder.

Steg för steg - Tillfällig platsaktivering i en stadsdel

Som samordnare för stadsutveckling finns en önskan om att skapa en attraktiv stadsdel för invånarna trots att det är många stadsutvecklings- och byggprojekt på gång under den närmaste tiden. Utgångspunkten är att det finns platser och lokaler som inte nyttjas i väntan på olika faser av stadsutvecklingen som skulle kunna användas för att göra stadsdelen tryggare och mer attraktiv. Här letar samordnaren efter en plats för en popup-park med plats för en basketplan:

1. Samordnaren öppnar den digitala tvillingen och tänder informationen om pågående stadsutvecklingsprojekt i området (detaljplaner, TA-planer). Både detaljplaner och TA-planer har en tidsanknytning och är kopplade till en time-slider. 
2. Samordnaren lägger till information utveckling om fastighetsägarnas egna grova tidsplaner från byggprojekteringen (när ungefär kommer vilka delar av fastigheten förändras/bebyggas).
3. Nu kan samordnaren skaffa sig en bild över förändringar i stadsdelen inom de närmsta åren. Förändringar på längre sikt är mycket mer osäkra.  
4. Samordnaren drar time slidern fram och tillbaka och noterar att det ser ut som om bygget inom ett nyligen detaljplanelagt område har delats upp i två etapper och att inom etapp B kommer inte byggarbetena starta förrän om tidigast 4 år. 
5. Samordnaren tänder markanvändningsinformationen i tvillingen och noterar att området som etapp B ska bebygga är idag delvis en parkeringsplats (som alltså relativt lätt kan göras om till en basketplan) och delvis en äng. 
6. Samordnaren tänder nu informationen med gångtrafiken i området och noterar att det går ett välanvänt gångstråk precis förbi området. 
7. Samordnaren tycker att det låter som en bra plats och klickar i tvillingen på fliken med kontaktuppgifter till fastighetsägaren och kontaktar denna
8. Fastighetsägaren, som har flera fastigheter i området och ett intresse av att skapa en attraktiv närmiljö tycker att det är en bra idé.
9. Fastighetsägaren stämmer av med sin byggentreprenör och kommunens TA-planer (som beskriver hur stadens mark får tas i anspråk under byggtiden) att det inte finns några praktiska hinder för den tillfälliga popup-parken med basketplanen. 
10. Fastighetsägaren kommer fram till att så inte är fallet och överlåter nyttjandet av området för etapp B under 3 år till stadsdelsförvaltningen.
11. Stadsdelsförvaltningen ställer i ordning popup-parken med basketplanen.
12. Efter några år har etapp A byggts nästan klar och det är dags för byggstarten för etapp B. Då rivs popup-parken och bygget av nya lägenheter startar. 

Vilka data användes i användarresan?

• Detaljplaneinformation (kommunens GIS-verktyg) med befintliga och pågående detaljplaner.
• Schakttillstånd och tillståndsprocesser (TA-planer) från GSP (långsiktig planering på 5 år sikt) och GW-system (gatuarbete webb med den kortsiktiga planeringen på cirka 1 års sikt).
• Grova tidsplaner för de olika byggprojekten i stadsdelensamt vilka fastigheter de gäller
• Trafikdata (gångtrafikanter) 
• Kontaktuppgifter till ansvariga (fastighetsägare, byggprojektledare, landskapsarkitekter)

Så har det jobbats vidare med användarfallet

Läs mer om användarresan "Plats och lokalsamordning" som bygger på detta användarfall >>