Användarfall: Trafiknämnden

Källa: Diskussion med Jesper (medlem i Stockholmstadstrafiknämnd) och Fabian (3D visualisering stadsbyggnadskontoret) 5 september 2025.

Jesper sitter i stadens trafiknämnd och ska fatta beslut om olika trafikprojekt. Han är frustrerad över att underlagen ofta är bristfälliga, särskilt i mindre projekt med bara några miljoner i budget. Ett typiskt exempel är utbyggnad av cykelvägnätet där projektet gjort avsteg från standard—till exempel för att rädda ett träd eller på grund av andra fysiska hinder. Ofta får nämnden bara en enkel skiss över ett litet delområde, exempelvis just platsen vid trädet, utan att se konsekvenserna för helheten.

Jesper upplever att det blir svårt att avgöra när nämnden ska begära omarbetning—alltså skicka tillbaka förslaget för bättre standard (med risk för ökad kostnad)—eller när avsteget är rimligt.

En bättre visualisering skulle underlätta: ett översiktsläge där hela omgivningen syns, där alla avsteg från standard är tydligt markerade, och där parallella projekt i området framgår.

Fabian, 3D-visualiserare på staden, förklarar att de som tar fram underlagen ofta inte har tillgång till eller behärskar visualiseringsverktygen. I större projekt kan det beslutas om en ordentlig visualisering, och då hamnar arbetet ofta hos Fabian. Men 3D-modellerna som levereras är sällan användbara direkt: antingen för få detaljer (ger svag visualisering) eller alldeles för många (måste förenklas innan de kan importeras). Fabian skulle heller inte hinna med om alla projekt skulle visualiseras och hanteras av honom.

Lösningen skulle kunna vara att:

1. Beställa modeller i rätt detaljnivå från start (LOD-krav). I ett första läge tex kartlägga vart dess kommer från och hur kravställningen kring dessa ser ut.
2. Automatisera anpassningen (förenkling, koordinat- och formatkonvertering).
3. Göra det möjligt för projektingenjörer att själva skapa grundvisualiseringar så fler projekt kan visualiseras tidigt och konsekvent. Dvs utreda vilka nya verktyg tex digital tvilling plattformar som skulle kunna lösa problemet.

Utöver detta behövs en ny praxis: tydliga minimikrav på hur olika projekt ska illustreras inför beslut—oavsett budgetnivå.

Vilka behöver samarbeta?

• Trafiknämnden (beslutsfattare)
• Trafikkontoret (beställare/förvaltare)
• Projektledare och projekterande konsulter (gata/cykel/VÄG/landskap)
• 3D/visualiseringsteamet (Fabian m.fl.)
• GIS- och datakoordinatorer (kart- och bakgrundsdata)
• Park- och stadsmiljö (träd, natur- och gestaltningsfrågor)
• Exploateringskontoret/Stadsbyggnad (planfrågor, bygglov, samordning)
• Kollektivtrafikaktörer (t.ex. region/SL)
• Medborgardialog/kommunikation (synpunkter och förankring)
• Drift och underhåll (vinterväghållning, belysning, sopning)

Vad behöver man samarbeta kring?

• Tydliga visualiseringskrav per projekttyp (minimikrav, LOD, vyer, lager).
• Standard för avstegshantering: hur avsteg identifieras, motiveras och markeras.
• Process och tidsplan för leveranser: vem gör vad, när och i vilket format.
• Konsekvensbedömningar: trafiksäkerhet, framkomlighet, kostnad, drift, tillgänglighet.
• Samordning med närliggande projekt för att undvika konflikter och dubbelarbete.
• Kvalitetssäkring: checklista före beslut (komplett data, riktiga koordinater, senaste ritningar).
• Versionshantering och spårbarhet (så nämnden alltid ser aktuell version).

Vilken data kan stödja samarbetet?

• Basgeodata: högupplöst ortofoto, höjdmodell/DTM, markmodell, fastighetsgränser.
• Gatunät & cykeldata: befintliga cykelvägar, klassning, bredd, korsningar, lutning.
• Standardreferenser: riktlinjer/handböcker (t.ex. breddkrav, radier, sikt, lutningar).
• Objektsdata: träd (art, stamdiameter, skyddsvärde/rotzon), belysningsstolpar, brunnar, ledningar.
• Trafik & säkerhet: flöden (cykel/bil/gång), hastigheter, olycksstatistik, skolvägar.
• Tillgänglighet: kantstenshöjder, ramper, vilplan, övergångsställen.
• Projektlager: pågående/kommande projekt i området (tidsplan och läge).
• Kostnads- och nyttoberäkningar: investerings- och driftkostnad, samhällsnytta.
• 3D-modeller i rätt LOD: designförslag, terräng och omgivande bebyggelse för kontext.
• Medborgarsynpunkter: insamlad feedback (t.ex. “Tyck till”) kopplad till platser.