Användarresa - Ledningsdragare i tidiga skeden i samhällsbyggnadsprocessen

Användarresan handlar om hur ledningsdragande aktörer i som är verksamma i kommunen (som elnätsbolag, VA-verken, fjärrvärmeaktörer, fibernätsägare mm) kan jobba tillsammans med kommunens förvaltningar i syfte att bygga en kostnadseffektiv och långsiktig förvaltningsbar teknisk infrastruktur i kommunen.

Övergripande problembeskrivning

Ledningsdragandende verksamheter har tillsammans många 100 mil ledningar och annan infrastruktur i Stockholms stad som når sina kapacitetsgränser i takt med att staden byggs ut, förändras och förtätas. Medan mindre förtätningar ofta går att lösa med befintlig kapacitet i näten behöver näten ofta byggas ut i nybyggda områden. Investeringarna är ofta mycket kostsamma och behöver planeras långt i förväg med idag mycket osäkert underlag.

I större kommuner tillkommer att det är

• många olika projekt från alla olika ledningsdragare
• och olika exploateringsprojekt
• samt många detaljplaner, översiktsplaner och planprogram

i olika skeden i gång samtidigt vilket gör läget väldigt oöversiktligt och svårbedömt för ledningsnätshandläggare hos ledningsdragare som sitter med investeringskalkylen.

Roller i användarresan

• Stadsbyggnadskontorets stadsplanerare - som är ansvarig för att ta fram detaljplaner hos stadsbyggnadskontoret
• Ledningsnätshandläggare hos respektive ledningsnätsägande bolag - som samordnar investeringar i ledningsnät- och ledningsnätsanläggningar hos respektive ledningsägande bolag
• Exploateringskontorets projektledare för exploateringsprojekt - projektleder större exploateringsprojekt hos exploateringskontoret
• Trafikkontorets samordnare för gatuarbeten - sammanställer alla planerade arbeten som tar gaturummet i anspråk (från alla aktörer i staden) på medellång och lång sikt hos trafkkontoret

Den övergripande idén

Konceptet för att lösa utmaningen är ganska enkelt och går ut på att sammanställa relevant information från de inblandade aktörerna och sprida den tillbaka till aktörerna.

Utmaningen ligger i att få alla parter att dela den relevanta informationen med varandra.

Data som används i användarresan

• Alla befintliga och pågående detaljplaner och översiktsplaner med detaljer kring planerad användning
• Stadens mål för bostäder, kontor, skolor mm nedbrutna per detaljplan
• Schakttillstånd och tillstånddata (TA-planer) (både från den långsiktiga (GSP) och den kortsiktiga planeringen (GW)
• Grova tidsplaner för byggprojekten i staden samt vilka fastigheter de gäller
• Markanvändning, markhöjder, markdetaljer, rättigheter, undermarks/tunnelinformation, jordart, jorddjup

Skiss på process - exempel vattenförsörjning

För att påbörja en dialog med de inblandade aktörerna intervjuas aktörerna först och det tas det fram ett utkast av hur en process som använder en digital tvilling skulle kunna se ut och vilka datamängder som används i processen. Antagandet är att snarlika processer med samma datamängder kan användas för alla ledningsnätsägare.

1. En av stadsplanerarna på stadsbyggnadskontoret skickar en detaljplan med 250 lägenheter, plats för dagligvaruhandel och en förskola på remiss till handläggaren inom ledningsnät på SVOA. Remissen innehåller bl a en länk till detaljplanen i den digitala tvillingen
2. Ledningsnätshandläggaren klickar på länken som öppnar lagret med pågående detaljplaner i SVOAs ledningsnäts-tvilling och panorerar till den aktuella planen
3. Ledningsnäts-tvillingen kopplar upp sig till parametrarna i stadsbyggnadskontorets detaljplan som antal bostäder totalt, antal 1:or, antal 2:or mm, antal förskoleplatser i förskolan, storleken på verksamhetsytan för dagligvaruhandel
4. Ledningsnäts-tvillingen uppskattar det framtida dricksvattenbehovet för den nya detaljplanen utifrån erfarenhetsvärden från andra detaljplaner och de värden för den aktuella planen.
5. Flera andra detaljplaner pågår i samma geografiska område och hittills har det befintliga dricksvattenledningsnätet och avloppslednigsnätet varit tillräckligt för det kombinerade dricksvattenbehovet för alla dessa detaljplaner
6. Ledningsnätshandläggaren skapar ett nytt scenario i tvillingen och väljer att simulera om det befintliga vattennätet har tillräckligt med kapacitet för förse även det nya detaljplanepområde med vatten och ta hand om avlopps- och dagvatten
7. Den digitala tvillingen kopplar upp sig mot SVOAs simuleringsverktyg för ledningskapacitet och skickar in de värden från scenariot till verktyget
8. Simuleringsverktyget beräknar kapacitetsbehovet och skickar tillbaka resultatet till tvillingen som visar upp det för handläggaren. Simulationen visade att vattenbehoven i den nya detaljplanen inte kan tillgodoses med det befintliga ledningsnätet och flera av ledningarna i närheten av den nya detaljplanen färgas in röd för att visa på kapacitetsbristen i ledningsnätet
9. Ledningsnätshandläggaren skapar flera nya underscenario i tvillingen och väljer att simulera olika åtgärder i ledningsnätet för att tillgodose vattenbehoven i hela området (inklusive den nya detaljplanen).
10. Även dessa underscenarier skickas till simuleringsverktyget som levererar resultaten tillbaka till tvillingen.
11. Åtgärderna prissätts av tvillingen utifrån erfarenhetsvärden, som tar hänsyn till tunnlar, ledningar från andra ledningsägare, markbeskaffenhet (jordart, jordjup, markhöjder), markdetaljer, rättghetsinformation (servitut) mm
12. Ledningsnätshandläggaren tar ut ett av resultaten som visar att vattenbehovet går att tillgodose med en mindre utbyggnad av en av huvudvattenledningarna samt att dagvattnet behöver omhändertas i sin helhet lokalt. Detta scenario bedöms vara det ekonomiskt mest fördelaktiga för SVOA och går i linje med den övergripande planeringen.
13. Ledningsnätshandläggaren tar med resultaten i sitt remissvar till stadsbyggnadskontoret och sparar det nya utbyggnadsscenario för lednigsnätet för att kunna återanvända det nya planerade läget när fler detaljplaner tas fram.
14. Handläggaren tar nu med det nya scenariot med i den strategiska planeringen där de nya ledningsåtgärderna ska samordnas med övriga anläggningsprojekt i staden

Så jobbas det vidare med utkastet till processen

Det är uppenbart att ett första utkast till en ny process inte kan vara optimal. För att facilitera diskussionen i kommunen skissades processen skissades upp på ett A0-poster. För att synliggöra de olika parallella arbetsstegen användes det "simbanor" för respektive aktör i processen.

Utkastet till process presenterades på en workshop där många deltagare hade detaljsynpunkter på processen. Synpunkterna sattes upp som Post-It lappar på postern.

På workshopen blev det även tydligt att processen liknar i delar en befintlig process inom kommunen som skulle kunna stramas upp och återaktiveras men att utkastet gav nya idéer kring hur denna skulle kunna fungera och även förbättras.

Det blev även tydligt att datamängderna som skulle behövas göras tillgänglig för ledningsdragarna är samma datamängder som används i många andra arbetsflöden och användarresor i kommunen.