BEAst + Reflow = datadriven uppföljning och analys i den byggande sektorn

Denna artikel är en del av våran artikelserie om datakällor som du hittar under huvudmenyn byggstenar; samt en del av artikelserien om Projektet Reflow. Vi kommer allt eftersom att fylla på med fler artiklar. Har du fler idéer på liknande artiklar kontakta oss på kontakt@digivis.se

Byggandet formar våra städer – men lämnar samtidigt efter sig stora avtryck i form av materialanvändning, transporter, energiåtgång och avfall. Trots detta har vi länge haft begränsad kunskap om vad som faktiskt rör sig genom den byggande sektorn, när det sker och hur resurserna används i praktiken. Mycket av informationen har funnits utspridd i manuella följesedlar, projektunika Excel-filer och efterhandsuppföljningar som sällan går att koppla samman.

Här spelar BEAST – Byggsektorns elektroniska affärsstandard en avgörande roll. Genom att standardisera hur information om material, transporter och utförda tjänster rapporteras digitalt skapar BEAST helt nya möjligheter att följa resursflöden i realtid – från beställning till leverans och vidare till användning, återbruk eller avfallshantering. Data som tidigare bara användes för fakturering kan nu också bli ett underlag för analys, uppföljning och lärande.

För städer som vill arbeta mer cirkulärt innebär detta ett skifte i perspektiv. Med BEAST blir det möjligt att gå från uppskattningar och schabloner till faktiska data om hur mycket material som används, hur transporter genomförs och var resurser läcker ur systemet. Denna datatillgänglighet är en förutsättning för att förstå stadens resursflöden på djupet - i modeller så som Reflow - och därmed också för att kunna styra mot minskad klimatpåverkan, ökad resurseffektivitet och mer cirkulära byggprocesser.

Om BEAST - Byggsektorns elektroniska affärsstandard

BEAST – Byggsektorns elektroniska affärsstandard – gör det möjligt att fånga det som länge varit osynligt i byggandet: stadens faktiska resursflöden. BEAST är i grunden en standard för digitala affärs- och orderflöden i bygg- och anläggningsprojekt. Genom digitala och standardiserade orderkvitton skapas tillförlitlig data om material, transporter och utförda tjänster.

BEAST är ett branschgemensamt ramverk och används eller berör:

• Kommunala beställare (exploateringskontor, tekniska förvaltningar)
• Byggherrar och fastighetsägare
• Entreprenörer och underentreprenörer
• Transportörer och logistikaktörer
• Mottagningsanläggningar (deponi, sortering, återvinning)
• Systemleverantörer och plattformar för uppföljning

För städer innebär BEAST en möjlighet till mer datadriven uppföljning och bättre beslut i den byggande sektorn – vi kan förstå var resurser används, var de går förlorade och hur byggprocesser kan bli mer cirkulära.

Vilken data handlar det om och vilka nyttor skapas?

Den data som tillgängliggörs genom BEAST är operativ, transaktionsnära och direkt kopplad till faktiska aktiviteter i byggprocessen. Beroende på implementering handlar det exempelvis om:

• Order- och projektreferens (projekt-ID, beställare, entreprenör)
• Typ av tjänst eller leverans (transport, schakt, avfall, materialleverans)
• Material- eller avfallstyp (klassificering enligt avtal/regelverk)
• Mängd (ton, m³, antal)
• Lastningsplats och lossningsplats
• Tidpunkt för utförd tjänst eller leverans
• Fordonstyp och fordonsklass
• Bränsletyp och rapporterad bränsleförbrukning (för transporter och arbetsmaskiner)

BEAST används idag främst för ekonomisk och logistisk uppföljning. Potentialen att använda samma data för resursflödesanalys, cirkularitet och klimatstyrning är stor – men till stor del fortfarande outnyttjad.

Exempel på användning av BEAst idag

• Digitala orderkvitton ersätter pappersföljesedlar för transporter, schaktmassor och mottagning.
• Automatisk avvikelsekontroll möjliggör matchning mellan beställning, utförd tjänst och faktura innan betalning.
• Spårbar hantering av schaktmassor är det mest etablerade användningsområdet, särskilt i större stadsutvecklingsprojekt.
• Grundläggande miljödata (t.ex. bränsletyp och fordonsklass) samlas ibland in, främst för uppföljning av upphandlingskrav.
• Begränsad användning för byggmaterial och byggavfall, ofta i pilotform snarare än i ordinarie drift.

Det pågår en utveckling av BEAST från kommersiell uppföljning till resurs- och klimatdata.  Exempel på datapunkter med hög potential på kort sikt inkluderar mer enhetlig materialklassificering, tydligare koppling till EPD/BVD för byggmaterial, förbättrad rapportering av avfallsfraktioner och återvinningsväg, mer konsekvent rapportering av CO₂-relaterade nyckeltal per utförd tjänst.

Stockholms stads användning av BEAst idag

Stockholms stads exploateringskontor har börjat använda BEAST i begränsad skala, utgående ifrån ett antal (pilot-) projekt med fokus på schaktmassor och transporter inom större stadsutvecklingsprojekt.

Inom stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden, har Explaoteringskontoret infört digitala orderkvitton för transporter och schaktmassor, testat och infört arbetssätt för spårbar masshantering, samt använt BEAST för att kvalitetssäkra data mellan olika aktörer (entreprenör–transportör–mottagare). Fokus här har varit kontroll, spårbarhet och korrekt uppföljning i komplexa projekt.

Den mest mogna tillämpningen i Stockholms stad är hantering av schaktmassor, där BEAST har används för att följa volymer och vikter, verifiera lastnings- och lossningsplatser och säkerställa korrekt hantering och deponering. Detta har gett staden bättre kontroll över både logistik, ekonomi och regelefterlevnad.

BEAST har även används för ekonomisk uppföljning och avvikelsehantering genom att automatiskt matcha beställning, utförd tjänst och faktura och på så sätt identifiera avvikelser i pris, mängd eller destination innan betalning. Detta har lett till minskad administration, färre tvister och bättre löpande kostnadskontroll i projekten.

I mindre test- och pilotprojekt har BEAST även använts för att följa upp krav i upphandling (exempelvis fordonsklasser, bränsletyper, utvalda miljörelaterade parametrar); samt för spårning av byggmaterial och bygg- och rivningsavfall. Här finns dock inget etablerat arbetssätt aller bred använding i ordinarie projekt.

Läs mer om Norra Djurgårdsstadens pågående arbete med BEAst här:

Hur kommer man åt BEAst-data i Stockholm?

I Stockholms stad finns idag ingen central, öppen eller automatiserad åtkomst till BEAST-data. BEAST-data genereras och lagras i de IT-system och plattformar som används av exploaterings- eller anläggningsprojekt (t.ex. system för orderkvitton, logistik eller fakturahantering). Åtkomst till datat ges generellt till specifika roller i projektorganisationen, hos ekonomifunktioner, beställare och upphandlade entreprenör.

I praktiken nås BEAST-data ofta genom manuell export och sammanställning (exempelvis i Excel, CSV filer) i samband med uppföljning eller tvister och ofta med betydande handpåläggning. Data är alltså möjlig att få ut, men inte maskinläsbart tillgänglig på ett standardiserat sätt.

Det finns ingen etablerad process för att dela BEAST-data mellan projekt, sammanställa data på stadsdels- eller stadsnivå eller använda BEAST-data direkt i andra analysverktyg. Åtkomsten till BEAST-data styrs av avtal mellan parter, upphandlingskrav, samt informationssäkerhet och affärssekretess. Eventuell vidareanvändning kräver särskilda överenskommelser, juridisk prövning samt manuell bearbetning och anonymisering.

Praktiskt exempel - hur används BEAst idag?

Exempel 1: Schaktmassor i Norra Djurgårdsstadsprojektet

Inom Norra Djurgårdsstadsprojektet i Stockholms stad ska stora mängder schaktmassor transporteras från byggarbetsplats till mottagningsanläggning.

Så samlas data in via BEAST

• Transportören registrerar ett digitalt orderkvitto enligt BEAST när transporten utförs
• Datat innehåller bl.a. mängd (ton/m³), lastningsplats, lossningsplats, tid och datum och transportör
• Orderkvittot verifieras digitalt av mottagaren

Så används datat idag

• Kontroll av att rätt mängd massor transporterats
• Verifiering av att massor hamnat på rätt plats
• Underlag för fakturering och avvikelsehantering

Värde idag: spårbarhet, kostnadskontroll och regelefterlevnad
Outnyttjad potential: analys av massbalans och återanvändning av datat exempelvis inom Reflow

Exempel 2: Transporter och uppföljning av upphandlingskrav

I upphandlingar ställer staden krav på fordonstyper, bränslen och miljöprestanda för transporter.

Så samlas data in via BEAST

• Varje transport registreras som en BEAST-händelse
• Fordonsklass och ibland bränsletyp rapporteras
• Data kopplas till projekt och beställning

Så används datat idag

• Stickprov och uppföljning av att upphandlingskrav efterlevs
• Identifiering av avvikelser från avtalade villkor

Värde idag: enklare uppföljning utan extra manuella rapporter
Outnyttjad potential: systematisk klimat- och resursanalys över tid

BEAst som datakälla i Reflow

Reflow är en resursflödesmodell som syftar till att ge en samlad bild av material- och energiflöden i staden, och hur dessa bidrar till stadens klimatpåverkan. Byggandet – av både byggnader och infrastruktur – utgör en av stadens mest resurs- och klimatintensiva verksamheter samtidigt som besluten fattas utspritt över många aktörer och projekt.

Här kan du läsa mer om Reflow-projektet och hur den byggande sektorn modelleras i Reflow.

För att realisera Reflow spelar standardiserade digitala informationsflöden en central roll. BEAst-standarden, med digitala orderkvitton och strukturerad rapportering, kan fungera som en viktig möjliggörare för att göra denna typ av data mer tillgänglig, jämförbar och kvalitetssäkrad över tid och mellan aktörer.

För Reflow kan BEAst bidra med data kopplad till följande centrala flöden och aktiviteter:

• Materialflöden: levererade material, mängder, artiklar och materialslag.
• Transportflöden: transporter av material, schaktmassor och avfall.
• Schakt- och masshantering: volymer, vikter, lastnings- och lossningsplatser.
• Bygg- och rivningsavfall: typ av avfall, mängd och destination.
• Energi och drivmedel: bränsletyp, bränsleförbrukning och fordonsklass kopplat till utförda transporter och tjänster.

BEAST adresserar därmed flera av de mest centrala databehoven inom den byggande sektorn i Reflow särskilt de flöden som idag ofta hanteras med schabloner eller antaganden.

Behov av anpassning av BEAst-data för använding i Reflow

Reflow-modellen kan byggas upp med olika detaljeringsgrad beroende på datatillgång; och kan fyllas och utvecklas stegvis – från mer övergripande schablonbaserade beräkningar till mer specifik information när sådan data finns tillgänglig.

Specifikt inom den byggande sektorn använder Reflow tre kompletterande angreppssätt för att samla in denna information, beroende på tillgång till data. I det mest detaljerade fallet matas direkta, primära data in i modellen, exempelvis faktiska materialmängder, transporter och energianvändning från enskilda projekt. När sådan information saknas kan modellen i stället baseras på indirekta aktivitetsdata, såsom nybyggd bruttoarea eller längd på infrastruktur, i kombination med materialintensitetskoefficienter. I situationer där även dessa data är begränsade används mer aggregerade stock- och flödesbaserade antaganden för att ge en övergripande bild av resursflödena i sektorn.

BEAST-data är i grunden projektspecifik och platsbunden, vilket ger en ovanligt hög geografisk upplösning jämfört med traditionell statistik. Med aggregering kan data därefter användas på stadsdelsnivå, kommunnivå (t.ex. Stockholms stad) eller regional eller nationell nivå (för jämförelser). För Reflow innebär detta möjlighet att kombinera högupplöst lokal data med mer aggregerade analyser på stadsnivå.

BEAST möjliggör även nära realtidsdata kopplat till när en tjänst eller leverans faktiskt utförs. Detta ger Reflow möjlighet att analysera resursflöden över tid, följa förändringar under byggskedet och koppla flöden till specifika perioder och beslut.

Slutsats: BEAst som data-infrastruktur i Reflow

• BEAST ger högupplöst, aktivitetsnära data exakt där Reflow idag ofta använder schabloner (material, transporter, massor).
• Data kan aggregeras från arbetsplats → projekt → stad, vilket passar Reflows flernivåmodell.
• Data finns inte ”automatiskt” – nyttan beror på kravställning, implementering och standardiserad användning.

De största begränsningarna ligger i att BEAST används inte konsekvent av alla aktörer och i alla projekt; mycket data finns i piloter men inte i ordinarie drift, begränsad standardisering av resurs- och materialdata (kommersiell data är ofta bättre strukturerad) och data samlas i stödsystem men är inte alltid lätt att dela vidare.

Det som saknas är inte ny datainsamling – utan mellanlager, processer och governance för att använda BEAST-data på stadsnivå, exempelvis i Reflow.

Vill du bidra till utvecklingen?

Den här artikeln är en del av DigiVis artikelserie om datakällor för Reflow. Har du erfarenheter, pågående initiativ eller idéer som kan bidra till utvecklingen – hör gärna av dig och bidra till den fortsatta utvecklingen.

Fördjupning och intressanta projekt:

BEAst hemsida: https://beast.se/

Beast i Sverige: Från BIM till BOM – Obruten digital värdekedja, steg 1 | SBUF

Beast i Norge: Leverandører: Nå må dere forberede dere på BEAst Supply 4.0 | Byggstand

I Finland: BETK - Betong

BEAst Supply NEC i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden: https://beast.se/wp-content/uploads/2018/04/Stockholms-stad_Fredrik-Bergman.pdf

Här kan du läsa mer om Reflow-projektet och den utveckling som pågår i Stockholms stad kopplat till resursflödesmodeller https://digivis.se/reflow