Projektet Reflow

Projektet REFLOW, inom ramen för "Smart Built Environment", syftar till att utveckla digitala verktyg och modeller som möjliggör proaktiv visualisering och analys av resursflöden—som till exempel energi och material — inom svenska kommuner. Genom att flytta fokus från att enbart hantera utsläpp och miljöpåverkan till att kartlägga och förstå orsaker och resursflöden bakom utsläppen skapas bättre beslutsunderlag för klimat- och hållbarhetsarbete. Projektet utgår från ett metaboliskt angreppssätt och använder Stockholms stad som fallstudie för att ta fram prototyper och underlag för framtida digitala verktyg för uppföljning, styrning och beslutsfattande.

Utgångspunkter och visioner

Samhället står inför en rad sammanlänkade utmaningar som i grunden bottnar i att flera av de planetära gränserna redan är överskridna. Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och rubbade kväve- och fosforflöden driver på ökande klimatutsläpp, övergödning och risker för ekosystemkollaps. Samtidigt pressas våra samhällssystem av globala spänningar som ökar behovet av stärkt beredskap, liksom av stigande energikostnader och spridningen av långlivade kemikalier som hotar både hälsa och natur. Till detta kommer växande vattenbrist som påverkar tillgången till rent vatten. Tillsammans visar dessa påfrestningar att våra samhällssystem behöver stärkas och ställas om.

Reflow kan fungera som verktyg i denna omställning genom att på ett strukturerat sätt ta fram det kunskapsunderlag som krävs för att gå från ambition till faktisk systemförändring. Genom att sammanföra aktörer, data och processer ger plattformen både fördjupad förståelse och ett robust beslutsunderlag för de åtgärder som krävs för att städer ska kunna ställa om snabbare till hållbara och resilienta system. Genom Reflow synliggörs möjligheter till cirkulära flöden, optimerad resurshantering och skapar transparens i materialströmmar, vilket hjälper samhällen att minska utsläpp, sänka kostnader, stärka beredskapen och skydda naturresurser.

Fördjupa dig i Visionen om Reflow här.

Reflow bygger på kunskap

Den nu framarbetade versionen av Reflow bygger på över 30 års gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete mellan framför allt Stockholms stad och KTH som har resulterat i mer än 20 vetenskapliga publikationer. Forskningen har i huvudsak fokuserat på att utveckla olika ansatser till miljöräkenskaper för Stockholms stad, med särskild tonvikt på materialflödesräkenskaper.

Reflow har utifrån denna bakgrund till att börja med utvecklas som ett koncept, det vill säga en teoretisk beskrivning av hur kommuner kan mäta och följa upp resursflöden. Konceptet har realiserats i en beräkningsmodell, och projektet arbetar för att modellen ska kunna vidareutvecklas till ett fullödigt verktyg som blir ett handfast stöd till dess tilltänkta användare.

Vill du läsa mer? Då ger vi dig en kort introduktion till forskningen som tagit oss till dagens Reflow här.

Reflow som koncept, modell och verktyg

Reflow är även en en möjlighet för staden att börja arbeta enligt ett mer metaboliskt grepp, och kan beskrivas på tre nivåer:

• Som koncept erbjuder Reflow ett gemensamt språk som hjälper oss förstå och kunna prata om stadens resursanvändning ur ett systemperspektiv.
• Som modell ger Reflow en översikt av verkligheten byggd på materialflödesanalys och urban systemmodellering, där mängder kopplas till organisatoriska strukturer och kan analyseras efter olika påverkanskategorier.
• Som verktyg visualiserar Reflow dessa samband på ett interaktivt sätt, med syfte att stödja analys, dialog och lärande kopplat till stadens olika uppdrag; samt kontinuerlig och mer automatiserad datainsamling och modellutveckling.

Vad kan mätas med Reflow?

Förutom att modellen visar materialflöden och i vilka sektorer dessa material används, är modellen uppbyggd för att kunna mäta och visualisera de 18 påverkanskategorier som kan kopplas till de planetära gränserna.

Hur skiljer sig Reflow mot andra verktyg?

Konceptet Reflow skiljer sig från det klimatarbete som sker i kommuner idag där fokus framför allt är att redovisa och minska klimatemissioner. Reflows metaboliska angreppssätt ger användaren möjlighet att arbeta tidigare i händelsekedjan med de aktörer och aktiviteter som orsakar emissioner. Användaren kan med hjälp av verktyget bedriva ett proaktivt miljöarbete och kan i det arbetet ta hänsyn till fler miljöaspekter än bara klimat.

Hur vi arbetat inom REFLOW-projektet

Inom det nuvarande projektet finansierat av "Smart Built Environment" har vi på ett utforskande sätt arbetat från tre håll: att förstå BEHOVEN genom att ta fram användarfall och användarresor tillsammans med en användargrupp inom staden; undersöka möjliga datakällor som kan användas för att föda modellen med mer specifika data för Stockholms stad; och parallellt utvecklat modellen baserat på användarnas behov och hypoteser om tillgängliga mer specifika datamängder.

En viktig förutsättning för att Reflow-verktyget ska nå sin potential är att terminologin och strukturen för verktyget blir tydlig. Utan det kommer inte användaren kunna förstå vad verktyget gör eller lita på resultatet som kommer från verktyget. Är du intresserad, läs mer om vår grundläggande terminologi och begrepp här.

Behov

Här kan du utforska de identifierade behoven i Reflow projektet.

Användarfall

Här identifierar vi:

• Vilka aktörer som behöver samarbeta
• Vad de behöver samarbeta kring
• Vilken data som behövs

Användarresor

Utöver frågorna i Användarfall besvaras här också:

• Vilka objekt och egenskaper som behövs
• Hur behovsägarna interagerar

Fungerande prototyper

Kan användas för att:

• Genomföra användartester
• Utvärdera tekniska lösningar
• Skapa en tydligare idé om en tänkbar lösning

Börja med användarresan Reflow som stöd i arbetet med Klimathandlingsplanen

Om du är mer intresserad har vi även beskrivit Användargruppens önskemål och behov av visualisering här.

Utveckling av modellen

För mer information om modellutvecklingen under projektet läs: Reflow model description and supplementary material (artikel kommer inom kort).

Databehov

Vilka befintliga datakällor finns som stödjer en ökad förståelse för resursflöden i staden? Utredningen har fokuserat på ett urval möjliga datakällor för utvecklingen av Reflow som modell och verktyg; med utgångspunkt i hushållens konsumtion, den byggande sektorn (med fokus på allmän platsmark) och vatten och avfall. Detta utifrån hypotesen att dessa sektorer står för en stor andel av stadens klimatavtryck, samtidigt som staden har mindre överblick och tillgång till data inom dessa sektorer (jämfört med exempelvis transporter och energianvändning) och det härav även finns ett behov av att samverka och utveckla gemensam kunskap runt resursflöden inom dessa sektorer. 

Databehov för prototyp och MVP

Ambitionen och omfattningen av datainsamlingen avgör vilken typ av digitalt verktyg som kan användas och de analyser och visualiseringar som kan skapas. Projektet har analyserat databehoven för den prototyp som tagits fram i projektet (se Databehov för prototypen Reflow) samt för det verktyg som vi ser som nästa steg (se Databehov för Reflow minimal-viable-product).

Projektet har gjort en övergripande analys och kan se några olika kategorier av datakällor som krävs för att realisera Reflow som digitalt verktyg. Det handlar om publikt tillgänglig officiell data som är antingen strukturerad och förutsägbar (lätt att automatisera) eller mer oförutsägbar gällande struktur och format (kan automatiseras med olika verktyg); officiell data tillgänglig på förfrågan eller mot betalning med olika nivå av standardiserad struktur och format (och härmed olika möjligheter till automatisering); intern data med olika behov av bearbetning och i vissa fall behov av en intern affärsmodell.

Det finns även en uppsjö av data och datakällor som kan ge perspektiv och kontext till Reflow men av olika anledningar inte kan användas direkt i Reflow-modellen som det ser ut idag. Till exempel: Rivningslov; Byggsektorns elektroniska affärsstandard - BEAst och Mängdförteckningar vid inköp och upphandling.

Stadens läranderesa tillsammans med Reflow

Läs mer om var vi startade och vad vi lärt under den tid vi arbetat med Reflow i staden här.

Nästa steg på resan

Huvudsakliga insikter och rekommendationer om nästa steg har samlats i 5 Färdplaner för Reflow.

Färdplan 1 Reflow som koncept, modell och verktyg i Stockholms stad (övergripande färdplan för staden)

Färdplan 2 Data för Reflow i Stockholms stad

Färdplan 3 Fortsatt forskning kopplat till Reflow

Färdplan 4 Nationell uppskalning och standardisering

Färdplan 5 Förankring av Reflow i Stockholms stad

Uppmaning till samverkan

Vill du vara med och forma hur Reflow används och utvecklas som ett verktyg för klimatarbete, lärande och systemförståelse i staden eller på nationell nivå?

Detta är ett arbete som fortsätter i samverkan. Hör gärna av dig och bidra till den fortsatta utvecklingen.