Projektet Reflow

För att städer ska kunna ställa om krävs en djupgående förståelse för deras metaboliska processer och hur energi, material och vatten flödar genom den byggda miljön. Genom att flytta fokus från att enbart hantera utsläpp och miljöpåverkan till att kartlägga och förstå orsaker och resursflöden bakom utsläppen skapas bättre beslutsunderlag för klimat- och hållbarhetsarbete.

Inom ramen för projektet Reflow (finansierat av "Smart Built Environment" 2024–2026) har vi utvecklat metoder för att analysera dessa resursflöden parallellt med strategier för hur datan och visualiseringar kan omsättas i konkret styrning och stärkt samverkan mellan stadens aktörer.

Behovet av gemensam förståelse och hantering av våra resursflöden

Samhället står inför en rad sammanlänkade utmaningar som i grunden bottnar i att flera av de planetära gränserna redan är överskridna. Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och rubbade kväve- och fosforflöden driver på ökande klimatutsläpp, övergödning och risker för ekosystemkollaps. Samtidigt pressas våra samhällssystem av globala spänningar som ökar behovet av stärkt beredskap, liksom av stigande energikostnader och spridningen av långlivade kemikalier som hotar både hälsa och natur. Till detta kommer växande vattenbrist som påverkar tillgången till rent vatten. Tillsammans visar dessa påfrestningar att våra samhällssystem behöver stärkas och ställas om.

Reflow kan fungera som ett verktyg i denna omställning genom att på ett strukturerat sätt ta fram det kunskapsunderlag som krävs för att gå från ambition till faktisk systemförändring. Genom att sammanföra aktörer, data och processer ger Reflow både fördjupad förståelse och ett robust beslutsunderlag för de åtgärder som krävs för att städer ska kunna ställa om snabbare till mer hållbara och resilienta system.

Genom Reflow synliggörs möjligheter till cirkulära flöden, optimerad resurshantering och ökad transparens i materialströmmar, vilket hjälper samhällen att minska utsläpp, sänka kostnader, stärka beredskapen och skydda naturresurser.

Byggt på mångårig forskning och kunskap

Den nu framarbetade versionen av Reflow bygger på över 30 års gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete mellan framför allt Stockholms stad och KTH som har resulterat i mer än 20 vetenskapliga publikationer. Forskningen har i huvudsak fokuserat på att utveckla olika ansatser till miljöräkenskaper för Stockholms stad, med särskild tonvikt på materialflödesräkenskaper.

Vill du läsa mer? Då ger vi dig en kort introduktion till forskningen som tagit oss till dagens Reflow här.

Reflow som koncept, modell och verktyg

Reflow har utifrån denna forskningsbakgrund till att börja med utvecklas som ett koncept, det vill säga en teoretisk beskrivning av hur kommuner kan mäta och följa upp resursflöden. Konceptet har realiserats i en beräkningsmodell, och projektet har nu beskrivit vad som krävs för att vidareutveckla modellen till ett användbart verktyg för stadens verksamheter.

Reflow ger alltså staden möjlighet att anta ett mer metaboliskt grepp om de utmaningar man står inför och kan beskrivas på tre nivåer:

• Som koncept erbjuder Reflow ett gemensamt språk som hjälper oss förstå och kunna prata om stadens resursanvändning ur ett systemperspektiv.
• Som modell ger Reflow en översikt av verkligheten byggd på materialflödesanalys och urban systemmodellering, där mängder kopplas till organisatoriska strukturer och kan analyseras efter olika påverkanskategorier.
• Som verktyg visualiserar Reflow dessa samband på ett interaktivt sätt, med syfte att stödja analys, dialog och lärande kopplat till stadens olika uppdrag. Ett verktyg för den som ska planera och följa upp åtgärder som minskar miljöbelastning och ökar resurseffektivitet. Verktyget möjligör även kontinuerlig och mer automatiserad datainsamling och modellutveckling.

Hur skiljer sig Reflow mot andra verktyg?

Konceptet Reflow skiljer sig från det klimatarbete som sker i kommuner idag där fokus framför allt är att redovisa och minska klimatemissioner. Reflows metaboliska angreppssätt ger användaren möjlighet att arbeta tidigare i händelsekedjan med de aktörer och aktiviteter som orsakar emissioner. Användaren kan med hjälp av verktyget bedriva ett proaktivt miljöarbete och kan i det arbetet ta hänsyn till fler miljöaspekter än bara klimat.

Vad kan mätas med Reflow? Förutom att modellen visar materialflöden och i vilka sektorer dessa material används, är modellen uppbyggd för att kunna mäta och visualisera de 18 påverkanskategorier som kan kopplas till de planetära gränserna.

Läs mer om visionen och hur Reflow skiljer sig från andra verktyg här.

Hur vi arbetat inom Reflow-projektet

Inom det nuvarande projektet finansierat av "Smart Built Environment" har ambitionen varit att utveckla Reflow-modellen till ett verktyg som kan användas av kommunala tjänstemän. Målbilden är ett digitalt analys-, uppföljnings- och planeringsverktyg som stödjer kommuner i att arbeta mer proaktivt, datadrivet och systematiskt med resursflöden och miljöpåverkan.

Projektet har på ett utforskande sätt arbetat från tre håll: att förstå behoven genom att ta fram användarfall och användarresor tillsammans med en användargrupp inom staden; undersöka möjliga datakällor som kan användas för att föda modellen med mer specifika data för Stockholms stad; och parallellt utvecklat modellen baserat på användarnas behov och hypoteser om tillgängliga mer specifika datamängder.

En viktig förutsättning för att Reflow-verktyget ska nå sin potential är att terminologin och strukturen för verktyget blir tydlig. Läs mer om grundläggande terminologi och begrepp här.

Användarfall och behov

Här kan du utforska de identifierade behoven i Reflow projektet.

Användarfall

Här identifierar vi:

• Vilka aktörer som behöver samarbeta
• Vad de behöver samarbeta kring
• Vilken data som behövs

Användarresor

Utöver frågorna i Användarfall besvaras här också:

• Vilka objekt och egenskaper som behövs
• Hur behovsägarna interagerar

Fungerande prototyper

Kan användas för att:

• Genomföra användartester
• Utvärdera tekniska lösningar
• Skapa en tydligare idé om en tänkbar lösning

Börja med användarresan Reflow som stöd i arbetet med Klimathandlingsplanen

Om du är mer intresserad har vi även beskrivit Användargruppens önskemål och behov av visualisering här.

Utveckling av modellen

Reflow är som tidigare beskivits en modell för att synliggöra och analysera stadens fysiska resursflöden, från inflöden och uppbyggda lager till utflöden i form av utsläpp och restströmmar. Under projekttiden har modellen utvecklats till en prototyp som kombinerar urban metabolism, materialflödesanalys och livscykelperspektiv för att visa både direkta och indirekta effekter inom och utanför stadens geografiska gränser. En central utveckling har varit att Reflow kan koppla resursflöden till olika perspektiv så som kommunens organisation, stadens territorium och invånarnas konsumtion; och därmed ge ett bredare beslutsunderlag än traditionell klimatredovisning. Modellen har också vidareutvecklats för att kunna analysera flera miljöpåverkanskategorier och synliggöra graden av cirkularitet i olika flöden.

För mer information om modellutvecklingen under projektet läs: Reflow model description and supplementary material (artikel kommer inom kort).

Databehov och möjliga datakällor

Vilka befintliga datakällor finns som stödjer en ökad förståelse för resursflöden i staden? Syftet med detta arbete var dels att beskriva och konkretisera vilka data som den utvecklade modellen behöver ha tillgång till; samt kartlägga altrnativa datakällor som fyller dessa databehov.

Arbetet hasde ett särskillt fokus på mer specifika data för Stockholms stad inom de delar av modellen som representerar hushållens konsumtion, den byggande sektorn och vatten, avlopp och avfall. Detta utifrån att dessa sektorer står för en stor andel av stadens klimatavtryck, samtidigt som staden har mindre överblick och tillgång till data inom dessa sektorer (jämfört med exempelvis transporter och energianvändning).

I ett första steg togs en beskrivning av hur den nuvarande prototypen är uppbyggd samt vilka datakällor och underlag som använts för att skapa prototypens initiala resultat fram. Läs mer om detta arbete under Databehov för prototypen Reflow.

Baserat på denna förståelse av dagens prototyp och den utveckling man ville göra av modellen för att inkludera det organisatoriska och verksamhetsorienterade perpektivet; undersöktes sedan potentiella alternativa datakällor och startegier för att samla in mer specifik data för Stockholms stad. Läs mer om resultatet av detta arbete under Databehov för nästa version av Reflow.

Det finns även en uppsjö av data och datakällor som kan ge perspektiv och kontext till Reflow men av olika anledningar inte kan användas direkt i Reflow-modellen som det ser ut idag. Till exempel: Rivningslov; Byggsektorns elektroniska affärsstandard - BEAst.

Stadens läranderesa tillsammans med Reflow

Läs mer om var vi startade och vad vi lärt under den tid vi arbetat med Reflow i staden här.

Nästa steg på resan

Huvudsakliga insikter och rekommendationer om nästa steg har samlats i 5 Färdplaner för Reflow.

Färdplan 1 Reflow som koncept, modell och verktyg i Stockholms stad (övergripande färdplan för staden)

Färdplan 2 Data för Reflow i Stockholms stad

Färdplan 3 Fortsatt forskning kopplat till Reflow

Färdplan 4 Nationell uppskalning och standardisering

Färdplan 5 Förankring av Reflow i Stockholms stad

Uppmaning till samverkan

Vill du vara med och forma hur Reflow används och utvecklas som ett verktyg för klimatarbete, lärande och systemförståelse i staden eller på nationell nivå?

Detta är ett arbete som fortsätter i samverkan. Hör gärna av dig och bidra till den fortsatta utvecklingen.