Under två halvdagar har forskningsprojektet Digital vision Kista samlat deltagare från Stockholm stads verksamhet för att utforska och samla in behov i staden kopplat till digitala tvillingar.

Digital vision Kista är ett forskningsprojekt som drivs av aktörerna Stockholm stad, RISE, Kista Limitless, Kista Science City, Ericsson, S:t Eriks kommunikation och Stockholm Exergi med syfte att skapa en förståelse för hur svenska kommuner kan använda digitala tvillingar och hur den stora mängden IoT-sensordata som finns i våra samhällen kan omvandlas till den kunskap som behövs för att fatta beslut som krävs för att nå Agenda 2030-målen i en större skala.

Projektet avser ta fram en prototyp av en digital tvilling över Kista och samla de lärdomar som projektet ger i en vägledning för svenska kommuner som avser utveckla digitala tvillingar.

Uwe Stephan – projektledare för Digital vision Kista från stadsbyggnadskontoret Stockholms stad brukar beskriva att arbeta i en kommun lite som att spela konfotboll. Ni vet, när alla spelare får en kon över ansiktet, och endast kan se en liten begränsad del av planen åt gången. Med den liknelsen i botten så skulle en digital tvilling kunna hjälpa kommunen att få en bättre överblick över helheten. Genom att samla in och tillgängliggöra kommunens data på ett enhetligt och sammankopplat sätt så blir det enklare att få förståelse för vad beslut som fattas i en verksamhet kan få för effekter i en annan del av verksamheten.

Uwe Stephan presenteras Stockholm stads sandbox för digitala tvillingar

Men för att säkerställa att det som utvecklas inom en kommun i form av digitala tvillingar skapar faktisk nytta så är det viktigt att tidigt identifiera behoven i verksamheten. Av den anledningen bjöd staden in berörda aktörer från kommunens förvaltningar och bolag till två workshops. Under dagen diskuterades begreppet digital tvilling, vad definierar vi det som i projektet och i staden och deltagarna fick också se exempel på hur och till vad en digital tvilling kan användas, inom kommunal verksamhet.

Efter det fick mindre arbetsgrupper plocka fram utmaningar och behov som de identifierade i sin vardag, där en digital tvilling skulle kunna vara till stöd. Bland de exempel som kom in fanns:

  • bättre handläggning av TA-planer
  • effektivare samordning av pågående och planerade projekt i staden, fokus på de projekt som påverkar framkomligheten på stadens gator
  • bättre omhändertagande av spillvatten
  • effektivare kravställning och validering på leveranser av byggnadsteknisk information
  • bättre uppföljning och visualisering med realtidsinformation på projektdata, klimatberäkningar, fastighetsteknisk information mm.
  • bättre verktyg för att kunna klimatsäkra fastigheter som ska användas för skola, äldreboenden mm redan vid nybyggnation genom att visualisera ex skyfallsberäkningar, värmekartläggningar, markföreoreningar mm.
  • verktyg för att kunna simulera effekter för miljö och för berörda invånare om ex antal parkeringsplatser vid en fastighet minskar

Maria Holm, projektledare från stadsledningskontoret och samordnare för IoT i Stockholms stad, som tillsammans Uwe ledde workshoparna ser vikten av att samla in behoven ute i verksamheten. - Genom att säkerställa att utvecklingen sker behovsdrivet kan vi inte bara säkerställa större nytta för verksamheterna, utan också få stöd i vilka funktioner i en digital tvilling vi ska prioritera i utvecklingen" säger Maria. "Underlaget från workshoparna kommer nu tas vidare i intervjuer med deltagarna, där de användarfall som samlats in kommer kompletteras med mer information och förankras än mer i den verksamhet som de berör."

Vill du veta mer om projektet Digital vision Kista? Läs mer här: Smart built environment