Flygfoton/ Ortofoto för dummies

En av de viktigaste källorna till data i svenska kommuner är flygfoton. Dessa används för att skapa kartunderlag och en rad andra produkter. Med jämna mellanrum så flyger man och fotar olika områden i Sverige. Lantmäteriet tex fotar av halva Sverige varje år (dvs hela Sverige täcks vartannat år). Stockholm stad gör även sina egna flygningar ofta även de vartannat år.
Vilka kommuner flyger själva utöver Lantmäteriets flygningar
- Stockholms stad – publicerar egna dataset, bl.a. Sant ortofoto 2022 med specificerad flygproduktion. dataportalen.stockholm.se
- Göteborgs Stad – tillhandahåller nedladdning av Ortofoto 2021 framtaget för kommunen. opengeodata.goteborg.se
- Malmö stad – anger att nyfotografering sker vartannat år och erbjuder fotokarta (kommunal ortofoto). Malmö
- Helsingborgs stad – har egna ortofoton som öppen data och via kommunens kartportal. Helsingborg.se+1
- Uppsala kommun – har ramavtal för flygfotografering och ortofoto (giltigt t.o.m. 2027). kommersannons.se
- Örebro kommun – annonserar upphandling för flygfotografering inkl. ortofoto och snedbilder. mercell.com
- Umeå kommun – publicerar kommunala flygfoton som öppna data (separat från Lantmäteriet). Via TT
Flygfoton utgör på det här sättet ett högupplöst och unikt material för att förstå hur en plats såg ut historiskt. Vi kan till exempel se hur utveckling av solcells installation ser ut i ett område. Hur många parkeringsplatser som fanns vid en viss tidpunkt osv. Ofta så tas flygfoton som vanliga bilder innehållande RGB dvs rött, grönt och blått. Ibland tar man dock även infraröda bilder. Fördelen med detta är att man kan urskilja saker som man inte kan se med blotta ögat eller som blir tydligare. En sån sak är växlighet som reflekterar infrarött väldigt starkt. I bilden nedan ser man därför grönytor som kraftigt röda områden. Man på sätt enkelt se om en fotbollsplan har konstgräs eller inte med infrarött.

När flyger man?
- Lantmäteriet: Flygsäsong mitten av april – slutet av september (snö- och isfritt), med planerad rikstäckning enligt ett flerårigt schema. I södra Sverige och längs Norrlandskusten flygs vartannat år, omväxlande före/efter lövsprickning; ca 30 % av landet ajourförs varje år. IR-bilder tas runt hög vegetationsperiod. Lantmateriet.se
- Stockholms stad: Beställer egna flygningar när behov finns, ofta vår–försommar. Exempel: 18–19 april 2021 (ortofoto) och 22 juni 2022 (sant ortofoto). Tidpunkten varierar med syfte/väder. dataportalen.stockholm.se
Klassiskt så har bearbetningarna av flygfoton ofta gjorts manuellt men idag har vi allt större möjligheter att identifiera objekt och förändring med hjälp av datorseende. Detta öppnar upp för att vi ska kunna extrahera ännu mera data i framtiden. Ett example från Stockholm stad är Biotopkartan där man tex kartlagt vilken typ av materal som olika delar av staden består av. Denna göra idag med 10 års intervaller med AI så kan vi istället få en uppdatering vid varje flygning som görs. Men drönare öppnas också möjligheten upp att fota mindre områden oftare med ännu högre upplösning. Det finns dock än så länge inte någon kommun som rutinmässigt lägger ut drönarfoton vad vi vet.
Ortofoto
När man fotar uppifrån så får man ett perspektiv. Där ett ett objekt hamnar längre från bildens mitt ju högre upp det är. I bilden nedan tex så befinner sig husets nedre och över hörn på ungefär samma koordinat men i och med perspektivet så avbildad det över hörnet förskjutet. Detta gör det svårt att mäta och att slå ihop flera bilder till en stor sammanhängande bild.

För att komma runt detta gör man om bilderna till ortofoton genom en process som kallas ortorektifiering. Då använder man kamerans geometri och en höjdmodell (DTM/DSM) för att räkna ut var varje pixel egentligen träffar marken och projicerar den till ett kartplan (t.ex. SWEREF 99 TM). Resultatet blir en skalriktig bild där avstånd, ytor och vinklar stämmer, vilket gör det möjligt att mäta och sätta ihop många bilder till en sammanhängande karta.

Hur kommer jag åt flygfoton?
Lantmäteriets data finns numera tillgängligt men du behöver skapa en inloggning för att kunna ladda ner dem. När du väl gjort det kan man lägga in dem i tex QGIS (ett öppet och gratis kartprogram) som ett lager.
Digital earth Sweden har också en bra online-funktion här där man kan titta både på satellit data och lantmäteriets flygfoton i olika lager.
I detta exempel visar vi hur vi kommer åt data från en WMS server i ett python-skript i Google colab.
Att tänka på
När man laddar ner data via en WMS så kan man sätta upplösningen på det lilla utsnitt som man vill ha. Detta är dock svårt att få ner bilderna i grund upplösningen. I bilden nedan så ser vi små trappsteg som är den upplösning som bilden har som vi begärde ner. Vi ser även lite större trappsteg som är original pixlarna från kameran som fotade bilden. Vi kan här se att bilden är något roterad. Dvs raderna av pixlar från kameran lutar neråt i bilden. Detta göra att vi måste ha en högre upplösning än originalupplösningen för att inte tappa kvalitet i bilden.

Saknas det något i denna guide till flygfoton för dummies? Skriv gärna en kommentar nedan!
Länkar
Lantmäteriets wms-tjänst för ortofoton (kräver att man skapar konto).
http://maps.lantmateriet.se/ortofoto-ar/wms/v1.2
Stockholmstads wms-tjänst för ortofoton
Ändra årtalet i länken till aktuellt årtal, see dataprotalen.stockholm.se för att se vilka år som finns tillgängliga.
https://kartor.stockholm.se/bios/wms/app/baggis/web/WMS_STHLM_ORTOFOTO_2022
Göteborgs wms-tjänst för ortofoton
https://opengeodata.goteborg.se/services/ortofoto/wms/v1
Nacka kommun (2022 och 2024 finns)
https://karta.nacka.se/geoserver/nacka/wms?
Malmö
https://stadsatlas.malmo.se/geoserver/malmows/wms?
Örebro
https://extqgisserver.orebro.se/maps/Flygbilder/Ortofoto/Trueortofoto_Orebro_2023?
Övriga källor:
Du kan också söka på tex:
https://www.dataportal.se/datasets?q=orto
Eller:
https://data.europa.eu/data/datasets?query=ortho&locale=en&page=1&catalog=oppnadata