Vilka informations- och begreppsmodeller behöver en kommun ha?
Denna artikel är en del av en artikelserie om en färdplan för strategisk datahantering i en kommun. Klicka här för att komma tillbaka till huvudartikeln. För att komma till de andra artiklarna i färdplanen klicka på ikonerna i bilden nedan.
Att ha en väldefinierad informationsarkitektur gör det betydligt enklare för en kommun att återanvända data. Gemensamma begrepp, eller i alla fall begrepp som går att mappa till varandra, möjliggör att logiskt koppla ihop data. Det kan t ex vara att olika aktörer ger möjlighet att ladda elfordon men har olika namn för det, som ”laddplats”, ”laddstolpe” eller ”laddpunkt”. Om man vill få samlad information om laddmöjligheter behöver man ha koll på att begreppen har samma betydelse. Det kan också vara att olika aktörer har information om en och samma fysiska företeelse i kommunen, som en vägyta. Någon har ansvar för att asfalten är av tillräcklig kvalitet, någon annan för att den snöröjs, en tredje kanske håller på att planera om den till en sommargågata och en fjärde ansöker om att tillfälligt förvara material till en ombyggnad på en del av den. Om man vill använda information från flera av dessa aktörer, kanske för att bedöma framkomlighet för en rullstolsburen person, är det en stor fördel om vägytan har ett unikt ID och att alla olika informationsmängder om den använder det ID:t.
Vilka informationsmodeller, alltså vilken struktur olika informationsmängder har, som en kommun behöver ha är troligtvis många då de beror på tillämpningen (och i realiteten ofta också på i vilket system den utförs). Några saker som kan vara bra att tänka på:
- Om det finns en relevant standard, använd den! Standarder kan tas fram av internationella organisationer, myndigheter eller av branschorganisationer. Förutom att underlätta datautbyte med andra och göra det lättare att använda olika system och verktyg så ökar möjligheterna att jobba med länkade data (Länk till artikel om länkade data)
- Jobba objektorienterat. Om varje företeelse har ett motsvarande tydligt avgränsat digitalt objekt finns möjligheten att koppla information till den. Det kan finnas olika geometrier för fysiska objekt, en byggnad kan t ex representeras av en volym, en yta eller en punkt (eller av flera av dem), men det behöver vara tydligt vad objektet motsvarar i den fysiska världen.
- För objekt som många olika aktörer har information om, ha en genomtänkt ID-sättning. Det kan vara lämpligt att den som först skapar objektet, t ex lägger in ett nyplanterat träd i en underhållsdatabas, sätter ID:t och att andra sedan hänvisar till det ID:t. En annan strategi, i alla fall för fysiska företeelser, kan vara att kommunens mät- och kartverksamhet sätter ID:n som andra sedan använder.
Resultat
- De som får tillgång till data som följer en standard har lättare att förstå och använda den.
- Olika information som rör samma företeelse kan enklare kombineras och användas tillsammans.
TAGG koppling till Svenskt ramverk för digital samverkan