Idé till användarfall: Behovsstyrd bevattning av nyplanterade parkträd
Denna idé till användarfall togs fram i projektet Digital Vision Kista under en serie med intervjuer och workshops med företrädare från 20 olika verksamheter inom Stockholms stad. Idéen ska ses som en utgångspunkt för vidare arbete.
Aktörernas mål
Skötselansvarig för parkträd har som mål att skapa effektiv bevattning av träden vilket innebär att inte bevattna för mycket (trädet kan inte tillgodogöra sig vattnet) och inte heller för lite (trädet dör av vattenbrist) .
Entreprenör för trädskötsel har som mål att effektivt kunna fullfölja avtalen med beställaren och att skapa ett effektivt arbetsflöde för komplexa platsanpassade skötselinstruktioner och deras uppföljning.
Aktörernas behov
Som skötselansvarig för parkträd på kommunens stadsdelsförvaltningen finns behov av att i en digital tvilling kunna skapa och följa upp lokalt anpassade bevattningsinstruktioner för nyplanterade träd för att spara resurser men samtidigt se till att träden får det vattnet som de behöver.
Som entreprenör för trädskötsel finns behov att i en digital tvilling kunna se och följa lokala skötselinstruktioner (till exempel bevattningsplanen för träd) för att kunna fullfölja avtal med beställaren (kommunen, fastighetsägaren).
Steg för steg - behovsstyrd bevattning av nyplanterade parkträd
Nyplanterade träd behöver mycket vatten. Idag vattnas nyplanterade gatu- och parkträd utifrån fasta intervaller utan hänsyn till trädens faktiska behov. Det uppskattas att upp till 80% av bevattningskostnaden kan sparas in om en bevattnar behovsstyrd.
- Skötselansvarig för parkträd hos stadsdelsförvaltningen loggar in i den digitala tvillingen för att skapa en bevattningsplanering för de nyplanterade lönnträden inom stadsdelens parker.
- Hen letar upp lönnarna bland de typträd som kommunen övervakar särskilt noggrann med hjälp av vattentryckssensorer. Typträden visar att det finns ett lågt behov för bevattning just nu.
- Ingen av dessa träd står dock i hens stadsdel så hen bestämmer sig för att kalibrera typ-lönnens vattenbehov med hjälp av värmeökarteringen som finns för staden (där hen kan jämföra hur varmt det var på platsen där typ typ-lönnen står och hur varmt det är var där hens nyplanterade träd i hens stadsdel står). Typträdet står på en solig och varm plats medan de nyplanterade träden står på svalare plats. Hen kopplat bevattningsbehovet för de nya träden på typträden men korrigerar bevattningsbehovet något nedåt.
- Hen lägger på den lokala väderprognosen från SMHI för de närmaste dagarna som hen kalibrera med hjälp av historiska väderdata från lokala väderstationerna som många av invånarna i hens stadsdel har satt upp. Detta gör hen för att få en uppfattning hur varmt det kommer att bli i de olika delar av stadsdelen där de nya träden står.
- Hen sammankopplar den lokalt korrigerade SMHI-väderprognosen med det korrigerade bevattningsbehovet från typträdet och får nu ett lokalt väder anpassat bevattningsbehov för var och en av de nyplanerade träden.
- Hen skapar nu ett löpande bevattningsuppdrag till den upphandlade trädskötsel entreprenören som veckovis informerar entreprenören om vilka träd som behöver vattnas och hur mycket vatten som träden behöver just nu.
- Entreprenören för trädskötsel ser i bevattningsplanen vilka träd som ska vattnas och när detta ska ske och kan planera in bevattningen på ett effektivt sätt i den dagliga skötseln.
- När trädet vattnas öppnar entreprenören för trädskötsel en skötsel-app i telefonen för att se bevattningsplanen för det enskilda trädet samt för att dokumentera hur mycket vatten trädet har fått. På så sätt kan bevattningen (och även andra skötselåtgärder) följas upp av beställaren i realtid.
Vilka data användes i användarresan?
- Satellitdata och data från lokala inventeringar över värmeöar
- Lokala väderdata från crowdsourcing-källor
- SMHIs väderprognoser
- Bevattningsbehovsdata från typträd (övervakas via vattentryckssensorer)
- Data från trädskötselentreprenören innehållande uppföljning av skötselåtgärder