Idé till användarfall: Samordning av data för tillståndsansökan

Denna idé till användarfall togs fram i projektet Digital Vision Kista under en serie med intervjuer och workshops med företrädare från 20 olika verksamheter inom Stockholms stad. Idéen ska ses som en utgångspunkt för vidare arbete.

Aktörernas mål 

Miljö- och hälsoskyddsinspektör på kommunens miljöförvaltning har som mål att information om buller, luftföroreningar och trafikdata ska snabbt vara lättillgänglig för att hantera klagomål och miljöutredningar.

Aktörernas behov

I rollen som miljö- och hälsoskyddsinspektör på kommunens miljöförvaltningen finns ett behov av att i den digitala tvillingen kunna se sammanställd, lättillgänglig och uppdaterad information om buller och luftföroreningar (gärna i 3D). Detta önskemål finns för att snabbt kunna hantera klagomål (under till exempel  byggtiden) och göra miljöutredningar. 

Steg för steg - samordning av data för tillståndsansökan

1. En miljö- och hälsoskyddsinspektör på kommunens miljöförvaltning hanterar en tillståndsansökan för ett vägunderhållsprojekt. 
2. Hen öppnar den digitala tvillingen och söker efter området med den planerade aktiviteten. 
3. Hen väljer att visa alla tillgängliga data om buller, luftföroreningar och trafikflöden.
4. Hen klickar på bullerlagret och ser en bullerkarta i 3D som visar bullernivåer på olika höjder. 
5. Genom att zooma in ser hen specifika områden som kommer att påverkas mest. 
6. Hen gör samma sak med luftföroreningskartan och får en detaljerad bild av påverkan på luftkvaliteten. 
7. Hen märker att en närliggande skolgård påverkas och noterar detta.
8. Hen lägger till sina observationer i ansökningshandlingen och delar insikterna med kommunens trafikkontor samt externa aktörer som Länsstyrelsen och kommunalt bolag för vatten och avfall. 
9. Hen anmärker att projektet kan behöva justeras för att minska miljöpåverkan och säkerställa att alla godkännanden erhålls.

Vilka data användes i använderresan?

• Digitala detaljplaner och bullerkartor
• Trafikdata och vägmarkeringar
• Anläggningsdata (exempelvis broar, belysning, vägskick)
• Geografiska data från system som LV (Lokal vägdatabas) och GV
• Geografiska data över skolgårdar
• Luftföroreningskartor och miljödata från kommunens miljöförvaltning
• Ärendehanteringssystem på kommunens som innehåller data om laddstolpar och torghandel
• Data från buller- och luftföroreningssimuleringar (bygger på trafikflödessimuleringar)