Idé till användarfall: Skyfallsriskanalys i samhällsbyggnadsprocessen

Denna idé till användarfall togs fram i projektet Digital Vision Kista under en serie med intervjuer och workshops med företrädare från 20 olika verksamheter inom Stockholms stad. Idéen ska ses som en utgångspunkt för vidare arbete.

Aktörernas mål

Skyfallsanalytikern i kommunen behöver effektiva verktyg för att analysera och kommunicera översvämningsrisker kopplade till skyfallsevent för att säkerställa att kommunen och dess invånare kan förbereda sig och hantera översvämningar.

Stadsplanerare i kommunen behöver integrera översvämningsrisker (bl a från skyfall) i samhällsbyggnadsprocessen.

Aktörernas behov

I rollen som skyfallsanalytikern i kommunen stad skulle jag i den digitala tvillingen vilja se och analyser data som har bäring på översvämningsriskerna vid skydfallsevent. Detta vill jag för att kunna bättre förstå och analysera hur vatten rör sig vid översvämningar och planera skyddsåtgärder bättre.

I rollen som stadsplanerare i kommunen skulle jag vilja få en översiktlig analys av översvämningsriskerna samt möjliga åtgärder för de detaljplaneområdena som jag ansvarar för för att säkerställa en konstruktiv dialog kring översvämningsrisker med byggaktörerna.

Steg för steg - Skyfallsriskanalys i samhällsbyggnadsprocessen

1. Processen börjar med att skyfallsanalytikern loggar in på den digitala tvillingsplattformen och får tillgång till verktyg och data som är relevanta för hens analys
2. Skyfallsanalytikern börjar med att samla in och sammanställa geodata från flera källor, inklusive byggnadsdata, jordartskartor, hydrologisk information och klimatdata. Denna integrerade datamängd ger en bred översikt över områdets fysiska egenskaper och dess potential för översvämningar. 
3. Genom att använda analysverktyg som Mike (DHI) som är kopplade till den digitala tvillingen kan skyfallsanalytikern analysera och visualisera hur olika faktorer, såsom jordartstyp och markanvändning (t ex från parkdatabasen), påverkar översvämningsrisken.
4. Nästa steg innefattar att detaljerat granska byggnadsdata, som inkluderar byggnadshöjder, konstruktionstyper och ålder på byggnader, för att bedöma deras sårbarhet mot översvämningar. 
5. Analytikern analyserar även jordartskartor för att förstå markens dräneringskapacitet och hur detta kan påverka vattenflöden vid extrema väderhändelser. Genom att kombinera dessa data med topografisk information och modeller över vattenflöden kan användaren simulera olika översvämningsscenarier.
6. Med dessa insikter kan stadsplaneraren hos stadsbyggnadskontoret identifiera särskilt riskfyllda områden och potentiella hot mot infrastrukturen i detaljplaneprojekt. 
7. Stadsplaneraren  undersöker tillsammans med byggaktören (eller dess konsulter) även möjliga lösningar, såsom förbättring av dräneringssystem, konstruktion av översvämningsskydd, eller justering av byggnadsregler för att minska sårbarheten. Genom att modellera och visualisera effekterna av dessa åtgärder i den digitala tvillingen kan stadsplaneraren presentera dataunderbyggda rekommendationer till byggaktören i det aktuella området.
8. Slutligen sammanställer byggaktören en rapport med analyserade data, simulerade scenarier och föreslagna åtgärder. Rapporten delas med stadsplanerare och andra relevanta aktörer för att stödja planeringsprocessen och implementeringen av effektiva lösningar för att hantera översvämningsrisker. 

Genom att kontinuerligt uppdatera och övervaka data i den digitala tvillingen med de analyserna och byggda åtgärderna kan användaren bidra till att säkerställa att stadsplaneringen är baserad på de mest aktuella och noggranna riskbedömningarna.

Vilka data används i användarfallet

• Lokala höjdmodeller och byggnader från Lantmäteriet och SBK som kan användas för att visa/analysera hur vatten rinner
• Höjddata
• Geodata om stödmurar och andra barriärer som blockerar vattnets väg
• Data om tunnlar  mm som vatten kan rinna ner i
• Analysdata från skyfalls analyserna (vattendjup, vattenhastighet)
• Markanvändningsdata från Trafikkontoret och Parkkartans lager
• Byggnadsdata inklusive källare och färdiga golvnivåer från fastighetsdeklarationer
• Nationella markanvändningslager och jordartskartor
• Vektordata för skolvägar från utbildningsförvaltningen och andra viktiga passager och barriärer
• Data från pågående stadsutvecklingsprojekt
• Data om befintliga skyddsåtgärder 
• Data om möjliga skyddsåtgärder (portabla barriärer, pumpar mm) 
• Försäkringsskadeinformation från försäkringsbolag
• Historisk väderdata från SMHI (inkl historiska skyfallsevent)
• Väderprognoser och vädervarningar från SMHI 
• Långsiktiga klimat prognoser (frekvens av skyfallsevent)