Användarresa - Reflow - analys av stadens resursflöden

Dessa användaresor beskriver hur resursflödesmodellen Reflow kan användas för att skapa samsyn runt och analysera hur olika aktiviteter, material- och energiflöden påverkar stadens energi- och klimatmål.

Flera användarresor - liknande arbetsflöden och tekniska lösningar

Användarresa - Klimathandlingsplan

Stockholms stad har antagit ett ambitiöst miljöprogram för 2030, tillsammans med en Klimathandlingsplan som ska beslutas av kommunfullmäktige under HT 2024. Den övergripande målsättningen är att Stockholm ska bli klimatpositivt till 2030 och fossilfritt till 2040. Ett delmål är att staden ska vara en fossilfri organisation redan 2030. För att konkretisera och nå dessa mål krävs en top-down-approach. Målen bryts först ner på olika delområden (exempelvis): nyproduktion av byggnader och den byggda miljön, energisystem, transporter, cirkularitet och konsumtion.

Målen specificeras sedan vidare. För nyproduktion av byggnader sker detta först i exploateringsområden → de planförslag som dessa innehåller → byggprojekten som planförslagen innehåller → byggnaderna som projektet innehåller och slutligen komponenter och aktiviteter som uppförandet av dessa innehåller. För att lyckas krävs samarbete och delning av data mellan stadens olika aktörer, som Exploateringskontoret, Stadsledningskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Stadsdelsförvaltningen, SVOA (Stockholm Vatten och Avfall) och inte minst byggaktörerna.

I fallet med Norra Djurgårdsstaden har fokus tidigare legat mycket på byggnadernas energiförbrukning. Förutom beräkningar innan byggandet har byggaktörerna också varit skyldiga att mäta och följa upp bygget efteråt. I och med att energin från nätägarna fått ett mindre CO2e-avtryck har dock fokus skiftat mer till byggskedet.

Användarresa - Prioriteringar av miljöåtgärder

Från Exploaterings kontorets sida finns det alltid flera potentiella miljöåtgärder som kan vidtas i de projekt som staden ansvarar för. I fallet med att bygga en ny hamn i Norra Djurgårdsstaden stod valet mellan långsamt brännande betong (ofta kallad low-carbon concrete) och vanlig betong. Det ena alternativet var dyrare och hade längre byggtid, men resulterade i upp till 50 % mindre CO2e-utsläpp än det andra. I sådana fall behöver de olika alternativen tydligt ställas upp bredvid varandra. Det är också viktigt att få input från olika aktörer som berörs av åtgärderna, för att säkerställa att alla relevanta faktorer har tagits i beaktande.

Det kan dessutom finnas orelaterade projekt som måste vägas in om budgeten för miljöåtgärder är begränsad. Om projekt A ger stora utsläppsminskningar men till en hög ekonomisk kostnad, kan det vara bättre att genomföra projekt B och C. Även om dessa projekt enskilt inte ger lika stora utsläppsbesparingar, kan de tillsammans uppnå motsvarande resultat till en lägre kostnad.

Följaktligen behöver beslutsfattare, utredare och externa intressenter samarbeta på flera olika nivåer för att utvärdera de olika möjligheter som finns.

Roller i användarresorna (exempel)

Klimatstrateg - ansvarar för att skapa stadens övergripande mål

Stadsplanerare - de som planerar de olika områdena där det ska byggas nytt

Genomförare av infrastruktur- eller bygg- projekt - de som utreder och bygger anläggningar eller hus i ett område

Behovsägare - de som påverkas av en byggnation i staden eller har användning av resultatet

Den övergripande idéen - behovsformulering

Som ansvarig för uppföljning av Klimathandlingsplanens mål om byggd miljö på Exploateringskontoret vill jag, tillsammans med aktörer som hållbarhetsstrateger, byggaktörer och entreprenörer, analysera och minimera klimatpåverkan från resurser och aktiviteter i exploateringsprojekt. Syftet är att utveckla strategier och krav för att minska klimatavtrycket, öka resurseffektivitet och stärka cirkularitet genom att identifiera lösningar och överenskommelser mellan aktörer.

Dataflöden

Data som används i användarresan

Användarresa - Klimathandlingsplan

• Data om nuvarande exploateringsområden och delområden i dess, de olika detaljplanerna, byggprojekt och ingående delar.
• Data om målen för varje delområde och de nuvarande utsläppen från dem.
• Data om utsläpp från de olika aktiviteterna och komponenterna i byggprojekten.

Användarresa - Prioriteringar av miljöåtgärder

• Data om vart existerande projekt och deras tidsplaner.
• Data på de olika förslagen för lösningar på respektive ställe med nyckeltal och för och nackdelar.
• Återkoppling från beröra parter om effekterna av de olika åtgärderna.
• Ett bibliotek bestående av möjliga lösningar i olika situationer så väl som resultat av tidigare tillämpningar.

Skiss på process

Processen börjar med klimatstrategens arbete med att ta fram och förankra övergripande mål.

1. Områdesplaneringen startar med att klimatstrategen sätter övergripande mål som bryts ner på sektornivå. Dessa matas in på ett antal objekt i den digitala tvillingen som representerar dessa sektorer.
2. Stadsplaneraren sätter olika mål på de olika exploateringsområdena i staden utifrån de övergripande målen och delar upp dessa på respektive detaljplan
3. Detaljplaneringen kan påbörjas genom att genomförare av infrastruktur- eller bygg- projekt matar in olika lösningsförslag som ett antal scenarion i den digitala tvillingen, samt deras ingående aktiviteter och materials miljöpåverkan. För stadens egna projekt matas även kostnader för förslagen in.
4. Stadsplanerare kan nu se de bästa och sämsta möjliga utfallen för området och modellera med att välja olika kombinationer av förslag.
5. Förhandling kan nu ske, med den digitala tvillingen som underlag, mellan genomförare, stadsplanerare och behovsägare om den bästa totallösningen där man försöker hitta synergieffekter mellan dem och balansera budget kostnader för att nå maximal miljöeffekt per investerad krona.
   
6. Genomförandefasen kan nu påbörjas då start besked ges för de projekt som förhandlats klart. I den digitala tvillingen så markeras andelen utsläpp som är schabloner baserad på målen, den andel som är beslutat, den som är implenenterad och slutligen den som är mätt och uppföljd.
7. Projektet genomförs och stadsplaneraren och genomföraren av infarstruktur/byggprojekt kan följa projektet som uppdaterar kontinuerligt de angivna utsläppsvärdena utifrån hur projektet framskrider.
8. Den digitala tvillingen visar nu kontinuerligt hur mycket utsläpp som beräknas komma totalt och för varje område, hur mycket om redan beslutats och hur mycket som implementerats respektive följts upp och verifierats.Klimatstrategen och stadsplaneraren kan följa utvecklingen
9. När projektet avslutas kan data ifrån projekten indexeras och göras tillgänglig för sökning för att informera och inspirera framtida projekt. En automatisk funktion föreslår data från tidigare projekt som kan vara relevanta när nya projekt läggs upp och jobbas med.