Källa: Nyhetsartikel SVT , Workshoppen: Form och Framtid

I artikeln från SVT Nyheter “Dåligt samarbete mellan myndigheter kan ha förvärrat katastrofen vid skyfallen” framkommer att de kraftiga skyfallen i Västernorrland kan ha fått större konsekvenser än nödvändigt på grund av brister i samarbetet mellan myndigheter.

En central fråga är de så kallade riskavverkningarna. När skog avverkas förändras markens vattenupptag, vilket leder till ökad avrinning mot diken, trummor och banvallar. Om Trafikverket inte får information om dessa avverkningar saknas möjlighet att i tid planera förstärkningar eller skyddsåtgärder. Skogsstyrelsen pekar på att just detta kan ha förvärrat situationen vid skyfallen, då formella kontaktvägar saknades och information inte delades på ett fungerande sätt.

I ett annat sammanhang (Workshoppen: Form och Framtid) har även 3D-skanning av känsliga järnvägsavsnitt diskuterats som en möjlig lösning. Genom att kontinuerligt skanna rälsen och området kring trummor kan små förändringar i terrängen upptäckas tidigt, till exempel erosion, sättningar eller igensättningar. Detta kan komplettera datadelning om riskavverkningar och bidra till en bättre gemensam lägesbild.

Idag finns också redan ett regelbundet flöde av data i form av satellit och flygfoton som kan användas för att detektera större förändring i anslutning till infrastruktur och varna för områden som kan behövas utredas. Man kan här tänka sig en lösning där all data läggs samman i en digital tvilling och att man sedan vid förändringar eller olika händelser kan identifiera de mest problematiska platserna för ytterligare mätning eller utredning. Man kan även tänka sig att man utrustar fordon som passerar med kameror eller sensorer.

Vilka aktörer behöver samarbeta?

• Skogsstyrelsen
• Trafikverket
• Länsstyrelsen
• Kommuner

Vad behöver de samarbeta kring?

• Riskbedömning av avverkningar som påverkar vattenflöden och därmed vägar/järnvägar.
• Etablering av formella kontaktvägar så att Trafikverket får varningar om riskavverkningar.
• Förebyggande åtgärder och övervakning av känsliga infrastrukturpunkter (t.ex. trummor, banvallar).
• Upptäkten av markförändringar.

Vilken data behövs?

• Avverkningsdata: yta, metod, tidpunkt, geografi.
• Hydrologiska data: höjdmodeller, jordarter, avrinningsområden, flödesvägar.
• Infrastrukturdata: vägar, järnvägar, trummor, broar.
• Väderdata: nederbördsprognoser, varningar, mätningar.
• Historiska incidentdata: översvämningar, ras, tidigare skador.
• 3D-skanningsdata: punktmoln kring räls och trummor, kontinuerliga mätningar för att upptäcka små förändringar (t.ex. erosion, sättningar, igensättning av trummor).
• Flygfoton: regelbundet tagna foton som kan visa förändrade förutsättningar och trigga utredningsåtgärder.
• Satellitdata: Veckovisa uppdateringar som likt flygfoton kan användas för att detektera stora förändring nära infrastruktur.