Digitala tvillingar, IoT och datadelning i kommuner – uppstart av nytt Community
Den 27 augusti 2026 bjöd vi in till den första träffen i Digital Vision - ett nystartat community eller nätverk för samverkan och samarbete. Syftet med nätverket är att skapa en gemensam arena för kommuner, forskningsaktörer och andra samhällsutvecklande organisationer som arbetar med digitala tvillingar, IoT, datadelning och datadriven samhällsplanering. Forumet ska bidra till ökad samverkan, bättre överhörning mellan pågående initiativ och en gemensam förståelse för hur data och digital teknik kan användas för att stärka kommunernas utvecklingsarbete, och detta ska göras i linje med nationella och europeiska strategier och lagstiftning
Nätverket är tänkt som ett komplement till befintliga forum och initiativ, inte som en ersättning för dem. Genom att samla erfarenheter, behov och lösningar från olika aktörer kan nätverket stödja kunskapsutbyte, identifiera gemensamma utmaningar och bidra till att nya samarbeten och konkreta utvecklingsprojekt växer fram.
Förhoppningen är att nätverkets deltagare kan ta nästa steg och hjälpa varandra att genomföra och "göra" omställning tillsammans.
Varför nu?
Vi är flera som arbetat i olika projekt och initiativ inom ovan nämnde områden och vi ser nu att dessa börjar växa samman. Vi befinner oss i en tid när vi mognadsmässigt – både organisatoriskt och tekniskt – kan börja koppla samman utvecklingen och börja hitta synergier.
Föreläsningarna från den första frukostträffen gav olika perspektiv på utvecklingen: från kommunernas arbete med smart stad och digital transformation till datasilos, dataspaces, IoT, digitala tvillingar och behovet av långsiktig samverkan. Tillsammans beskrev föreläsarna och deltagarna i seminariet såväl möjligheterna som utmaningarna i att använda data och digitala system som stöd för hållbar samhällsutveckling.
Vilka är vi?
Initiativet kommer från oss som varit aktiva under åren i olika forskningsprojekt inom digitaliseringen av samhällsbyggnadssektorn och utvecklingen av smarta städer och samhällen. Vi utgår ifrån tidigare nätverk och fantastiskt engagemang inom Smart City Lab/Smart City Transformation Lab och Nationella Hubben för digitala tvillingar. Dock är vi måna om att nätverket utvecklas till ett öppet nätverk och välkomnar deltagande och initiativ från alla er som är aktiva inom sektorn.
Målgrupp: Vi har tänkt att den primära målgruppen är kommuner och aktörer som arbetar i eller nära kommunens verksamhet. Detta då vi ser behovet av "kommunsamverkan" inom dessa olika och mer och mer sammanflätade områden.
Nästa träff
Nästa träff blir den 15 oktober kl 8.30-10.00. Anmälan sker via denna länk.
Dokumentation från första frukostträffen
Nedan följer en kort AI-summering av de föreläsningar som hölls under första träffen och den efterföljande diskussionen. Observera att felaktigheter kan förekomma i texterna, och återkoppla om ni ser sådana som ska justeras. Inspelning av träffen finns i sin helhet längst ner.
Värdet av bredare samarbete - från en kommuns perspektiv
Enligt Maria Holm från Stockholms stad har kommunernas resa mot den smarta staden successivt gått från att utforska ny teknik till att skapa konkret verksamhetsnytta. De första åren präglades av piloter och tester av sensorer, uppkopplade system och IoT-lösningar, där fokus låg på att förstå tekniken och hantera tekniska hinder. Idag används tekniken i allt högre grad för att lösa verkliga problem inom exempelvis belysning, trafikstyrning och inomhusmiljöer, och många verksamheter har kommit så långt att de integrerar data mellan system för att skapa bättre beslutsunderlag och effektivare processer.
Nästa steg handlar dock inte främst om ny teknik, utan om förmågan att samarbeta över organisatoriska gränser. För att realisera visionen om ett smart samhälle behöver kommuner, näringsliv, forskningsaktörer och myndigheter kunna dela erfarenheter, utveckla gemensamma arbetssätt och skapa värde tillsammans. Maria Holm lyfte fram att många av de viktigaste framstegen i Stockholms stad har vuxit fram genom externa samarbeten och forskningsprojekt, där det funnits utrymme att utforska nya lösningar och samtidigt dela lärdomar med andra aktörer.
Samtidigt betonades vikten av realism i digitaliseringen. Kommuner verkar i en komplex verklighet där investeringar i ny teknik måste balanseras mot behov inom skola, omsorg och annan samhällsservice. Utvecklingen sker därför stegvis och måste bygga vidare på befintliga system, kompetenser och investeringar. Det handlar inte om brist på vilja, utan om att skapa långsiktig nytta med begränsade resurser. Därför blir forum för kunskapsutbyte och samverkan allt viktigare för att kommuner tillsammans ska kunna accelerera utvecklingen mot en mer sammanhållen, datadriven och hållbar samhällsutveckling.
IoT och framtiden
I sitt inspel lyfte Tomas Westlund från IoT Word och RISE fram att utvecklingen inom IoT fortfarande befinner sig i en stark expansionsfas, trots att tekniken ofta uppfattas som mogen. Nya produktionsmetoder, energilösningar och uppkopplingstekniker gör det möjligt att integrera sensorer i allt fler delar av vår vardag, från byggmaterial och infrastruktur till produkter och offentliga miljöer. Prognoser pekar mot tiotals miljarder uppkopplade enheter under de kommande åren, vilket skapar helt nya möjligheter att samla in och använda data.
Samtidigt sker en utveckling mot allt smartare enheter som kan analysera data direkt där den skapas, istället för att skicka all information till centrala system. Enligt Tomas Westlund kan detta göra IoT-lösningar både mer energieffektiva och enklare att använda. Han lyfte också fram interoperabilitet som en avgörande framtidsfråga: om data och system kan förstå varandra oberoende av leverantör eller plattform öppnas nya möjligheter att koppla samman information, automatisera processer och bygga de datadrivna ekosystem som framtidens digitala tvillingar och smarta samhällen kommer att behöva.
Varför är det så svårt att återanvända data– och vad kan man göra åt det?
I sitt föredrag belyste Claus Popp Larsen en av de stora utmaningarna i den digitala omställningen: att det svårt för en kommun att dela och återanvända sina data för nya tillämpningar och nya typer av nytta. Data är fast i sina system där de var tilltänkta från början, vilket försvårar utvecklingen av datadrivna tjänster och analyser.
För att skapa verkligt värde behöver data hanteras och förberedas så de faktiskt är användbara och tillgängliga för andra. Det inkluderar att man har roller och processer för exempelvis informationsägandeskap och -klassning och att man kan beskriva sina data tydligt (metadata).
Dessutom ska data vara sökbara och interoperabla, det behövs automatiserade kontrakt samt en nationell identitets- och behörighetshantering. Claus Popp Larsen lyfte fram dataspaces som en viktig del av lösningen eftersom här finns redan många av de tekniska komponenter och styrmodeller som behövs för att förenkla delning av (även känsliga) data mellan aktörer utan att förlora kontrollen över dem. Budskapet var att tekniken till stor del redan finns, men att framgången kommer att bero på samverkan, gemensamma arbetssätt och en ökad förmåga att hantera data som en strategisk resurs i kommuner och samhällsbyggande.
Färdplan mot en kommunal digital tvilling
I sitt föredrag beskrev Anton Gustafsson från RISE digitala tvillingar som ett verktyg för att skapa datadrivna samarbeten i städer och samhällen. Utgångspunkten är att många av dagens samhällsutmaningar kräver att människor, organisationer och datasystem kan samverka bättre. Genom att koppla samman information från olika källor och skapa en gemensam digital representation av verkligheten blir det möjligt att få en mer heltäckande bild av hur staden fungerar och hur olika beslut påverkar varandra.
Han lyfte fram att vägen mot en kommunal digital tvilling handlar om mer än visualisering. Förmågor som att hitta data, dela data, koppla samman information från olika system och skapa gemensamma arbetssätt är centrala byggstenar. Med stöd av digitala tvillingar, dataspaces och AI kan kommuner utveckla bättre beslutsunderlag, minska dubbelarbete och skapa en gemensam förståelse för komplexa frågor som stadsutveckling, infrastruktur och hållbarhet. Visionen är en framtid där data, modeller och kunskap kan användas mer sömlöst över organisatoriska gränser för att stödja ett mer samordnat och proaktivt samhällsbyggande.
Efterföljande diskussion
Den efterföljande diskussionen kretsade kring hur kommuner och andra aktörer kan omsätta de tekniska möjligheterna i konkret verksamhetsnytta. Flera deltagare lyfte behovet av att kunna visa tydliga nyttor och effekter av investeringar i digitalisering, inte minst för att skapa förståelse hos beslutsfattare och motivera långsiktiga satsningar. Samtidigt konstaterades att förutsättningarna varierar kraftigt mellan olika organisationer, vilket gör erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande särskilt värdefullt.
Ett återkommande tema var också vikten av samverkan över organisatoriska och disciplinära gränser. Deltagarna betonade att många av de utmaningar som kommuner står inför kräver att olika kompetenser, verksamheter och aktörer arbetar tillsammans snarare än i separata initiativ. Nätverket sågs därför som en möjlighet att skapa nya samarbeten, dela erfarenheter och identifiera gemensamma utvecklingsprojekt. Flera lyfte samtidigt värdet av att inte bara dela framgångshistorier utan också erfarenheter från det som inte fungerat, eftersom även misslyckanden kan ge viktiga lärdomar för andra.
Diskussionen pekade även på behovet av en gemensam målbild för den långsiktiga utvecklingen. Samtidigt som ny teknik som AI, IoT, dataspaces och digitala tvillingar öppnar nya möjligheter betonades vikten av att utgå från verksamheternas och samhällets behov. Ett centralt medskick var att digitaliseringen behöver skapa konkreta värden i det dagliga arbetet och bidra till bättre beslut, effektivare processer och högre kvalitet i samhällsutvecklingen. Nätverkets fortsatta uppgift blir därför att kombinera framtidsspaning med praktiska exempel, lärande och samverkan kring verkliga behov och utmaningar.
Vision och nästa steg
Sist på dagen presenterades den vision och önskan som vi ser att nätverket kan formas kring framåt - kort summerat enligt bilderna nedan - vi fortsätter och ses och delar erfarenheter och tankar, vi delar med oss av goda exempel i skrift, förslagsvis på digivis.se som finns uppsatt just med syfte att dela med sig av erfarenheter för framdriften av digital samhällsbyggnad och digitala tvillingar (läs mer om digivis här), och till sist - vore det inte toppen om nätverket också kan bidra till att skapa verkstad och förflyttning inom dessa frågor. Nätverket skapar en plats att lyfta frågor, hitta svar och skapa team att tillsammans utforska och skapa framtiden med.
Om du vill lyssna in på hela frukostträffen i efterhand så klicka här.