Från data till verksamhetsnytta: Hur digitalisering kan bidra till bättre beslut och hållbar samhällsutveckling
Hur kan kommuner och andra samhällsbyggande aktörer gå från att samla in och analysera data till att skapa konkret verksamhetsnytta? Det var huvudfrågan när nätverket Digital Vision Sverige samlades till sin andra frukostträff den 15 oktober 2026. Med exempel från Region Stockholms tunnelbaneutbyggnad och Huddinge kommuns arbete med datadriven områdesutveckling diskuterades hur digitalisering, AI och bättre informationsflöden kan bidra till mer välgrundade beslut, effektivare arbetssätt och hållbar samhällsutveckling.
Digital Vision Sverige är ett nystartat nätverk för kunskapsutbyte och samverkan kring digitala tvillingar, IoT, datadelning och datadriven samhällsutveckling. Nätverket samlar kommuner, forskningsaktörer och andra organisationer med ambitionen att koppla samman erfarenheter, initiativ och kompetenser inom områden som i allt högre grad överlappar varandra.
Vid den första träffen i augusti diskuterades bland annat tekniska möjligheter, behovet av interoperabilitet och vikten av samverkan. En återkommande fråga var hur investeringar i digitalisering kan omsättas i konkreta nyttor för verksamheter och samhälle.
Den andra träffen tog därför avstamp i nyttorealisering, med särskilt fokus på hur data och digitala verktyg kan användas i praktiken och vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att skapa värde.
Från klimatberäkningar till klimatsmarta beslut

Ett av mötets perspektiv presenterades av Tabita Gröndal, hållbarhetsstrateg vid Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana. Hon arbetar med klimat- och resurseffektivitet i några av Sveriges största pågående infrastrukturprojekt.
Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana omfattar omkring tre mil nya spår och 18 nya stationer. Projekten involverar många teknikområden, aktörer och komplexa beslut som påverkar både kostnader, resursanvändning och klimatpåverkan. För delar av utbyggnaden finns mål om att minska klimatpåverkan med 25 procent jämfört med beräknade referensscenarier. För den nya tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö är målet en reduktion på 50 procent.
För att nå dessa mål krävs inte bara material med lägre klimatavtryck, utan också lösningar som minskar det totala behovet av material och resurser. Tabita Gröndal lyfte fram ett centralt dilemma i dagens digitaliseringsarbete: Vi blir allt bättre på att samla information och beräkna klimatpåverkan, men det innebär inte automatiskt att vi blir bättre på att minska den.
I stora infrastrukturprojekt fattas många av de mest betydelsefulla besluten tidigt, när möjligheten att påverka utformning och materialåtgång fortfarande är stor. Samtidigt är informationen i dessa skeden ofta ofullständig. När detaljerade modeller och klimatberäkningar väl finns tillgängliga kan viktiga tekniska vägval redan vara gjorda. Det innebär att digitaliseringens värde inte enbart ligger i att skapa mer detaljerade analyser, utan i att göra relevant information tillgänglig vid rätt tidpunkt.
Ett konkret exempel är utformningen av betongsegmenten i tunnelkonstruktioner. Förändringar av konstruktionens dimensioner kan minska materialåtgången och därmed klimatpåverkan, men påverkar samtidigt tekniska krav, armering och produktionsmetoder. För att kunna välja mellan olika lösningar behöver konstruktörer och andra teknikområden snabbt kunna förstå konsekvenserna av sina alternativ. Här finns en betydande potential i att koppla samman digitala informationsmodeller, klimatberäkningar och projekteringsprocesser.
En viktig slutsats från presentationen var att klimatinformation behöver integreras i det ordinarie tekniska arbetet. Klimatpåverkan bör inte hanteras som en separat fråga vid sidan av projekteringen, utan vara en naturlig del av de beslut som fattas inom respektive teknikområde.
Samtidigt betonades behovet av att balansera utvecklingen av digitala verktyg mot den faktiska nyttan. Alltmer avancerade modeller och beräkningar kräver resurser, och ytterligare precision är inte alltid det som ger störst effekt. Den avgörande frågan är därför inte hur mycket information vi kan producera, utan hur informationen hjälper oss att fatta bättre beslut medan vi fortfarande har möjlighet att påverka resultatet.
Huddinge använder data och AI för att förstå samhällsutvecklingen

Ett annat perspektiv presenterades av Marcel Moritz, strateg vid samhällsbyggnadsavdelningen i Huddinge kommun. Han beskrev hur kommunen arbetar med datadriven områdesutveckling för att bättre förstå geografiska och socioekonomiska skillnader och skapa förutsättningar för mer träffsäkra insatser.
En central utmaning i kommunal samhällsutveckling är att många verksamheter arbetar med samma geografiska områden, men utifrån olika uppdrag och informationsunderlag. Skola, socialtjänst, samhällsbyggnad och kultur- och fritidsverksamhet har ofta tillgång till olika delar av den information som behövs för att förstå ett områdes utveckling. Huddinge har därför utvecklat arbetssätt och digitala verktyg som gör det möjligt att kombinera statistik, geografiska data och kommunala styrdokument.
Ett av verktygen är Huddinganalysen, som visualiserar socioekonomisk utveckling på stadsdels- och områdesnivå. Genom att kombinera olika indikatorer och studera förändringar över tid kan kommunen identifiera skillnader mellan områden, analysera samband och följa utvecklingen i relation till sina mål.
Ett exempel som presenterades handlade om skolresultat och gymnasiebehörighet. Genom att analysera samband mellan utbildningsresultat, familjers ekonomiska förutsättningar, föreningsdeltagande och andra indikatorer kan kommunen få en bredare förståelse för vilka faktorer som samvarierar med elevernas möjligheter att lyckas i skolan.
Analyserna visar också varför samverkan mellan kommunala verksamheter är viktig. Skolresultat påverkas inte enbart av faktorer inom skolan, utan samvarierar även med förhållanden som andra verksamheter arbetar med.
Det innebär att data kan bidra till att synliggöra hur olika kommunala uppdrag hänger samman och skapa bättre förutsättningar för gemensamma prioriteringar.
Samtidigt är det viktigt att skilja mellan statistiska samband och orsakssamband. Att två indikatorer samvarierar innebär inte automatiskt att den ena orsakar den andra. Analyserna behöver därför kombineras med verksamhetskunskap och ytterligare undersökningar innan slutsatser dras om vilka åtgärder som bör prioriteras.
AI gör komplex information mer tillgänglig
Huddinge arbetar även med att utveckla ett AI-baserat stöd som gör det möjligt att ställa frågor till kommunens samlade information med naturligt språk. Genom att kombinera statistik, geodata och kommunala styrdokument kan användaren få stöd att ta fram analyser, visualiseringar, kartor och rapportunderlag.
Under presentationen visades exempel på hur AI kan användas för att analysera samband mellan trygghet, skolresultat, sociala förhållanden och fritidsaktiviteter. Ett annat exempel handlade om att kombinera geografisk information om urbana värmeöar med lokaliseringen av äldreboenden, för att identifiera områden där värmeböljor kan innebära särskilda risker.
Genom att koppla analyserna till kommunens styrdokument kan verktyget även ge förslag på relevanta planeringsåtgärder och identifiera vilka kommunala verksamheter som kan behöva involveras. Detta illustrerar hur AI kan fungera som ett stöd för att göra komplex information mer tillgänglig och användbar i kommunens planerings- och beslutsprocesser. Vid mötestillfället befann sig AI-chatboten fortfarande i en utvecklings- och testfas, medan delar av Huddinganalysen redan var tillgängliga för användning.
Öppna data skapar förutsättningar för samverkan
En viktig förutsättning för Huddinges arbete är tillgången till öppna data. Enligt Marcel Moritz kommer omkring 80–90 procent av informationen i Huddingeanalysen från öppna datakällor, bland annat Statistiska centralbyrån och Boverket. Det innebär att mycket av den information som behövs för avancerade analyser redan finns tillgänglig. Utmaningen handlar snarare om att göra informationen användbar genom att kombinera datakällor, utveckla analysmetoder och skapa tillgängliga gränssnitt.
Huddinge har också valt att utveckla lösningen med öppen källkod och ser möjligheter för andra kommuner att återanvända och vidareutveckla arbetet. Detta öppnar för en modell där kommuner inte behöver utveckla liknande lösningar var för sig, utan kan bygga vidare på gemensamma tekniska komponenter och erfarenheter.
Användarfall som stöd för att omsätta teknik i nytta
Som ett tredje perspektiv presenterade Jenny Carlstedt arbetet med att samla och beskriva användarfall för digitala tvillingar och datadriven samhällsutveckling på Digivis. Syftet är att göra det enklare för kommuner och andra aktörer att förstå hur digital teknik kan användas för att lösa konkreta problem. Genom att beskriva användarnas behov, önskade nyttor, nödvändiga data och tänkbara arbetsflöden kan användarfallen fungera som en brygga mellan verksamhetens utmaningar och de tekniska lösningar som behöver utvecklas.

På Digivis finns redan exempel från olika projekt, bland annat Digital Vision Kista, där användarfall har vidareutvecklats till mer detaljerade användarresor och prototyper. Materialet är tänkt att kunna användas av kommuner som vill utforska möjligheterna med digitala tvillingar, men också av forskningsaktörer, företag och teknikleverantörer som söker konkreta behov att utveckla lösningar för.
Ambitionen är att successivt bygga upp en gemensam kunskapsbas där fler aktörer kan bidra med erfarenheter och användarfall.
Nyttorealisering kräver mer än teknik
De båda huvudpresentationerna illustrerade olika delar av samma utmaning.
I Region Stockholms tunnelbaneutbyggnad handlar det om att använda digital information för att påverka tekniska beslut och minska klimatpåverkan. I Huddinge handlar det om att kombinera information från olika verksamheter för att förstå samhällsutvecklingen och skapa bättre förutsättningar för samordnade insatser.
Gemensamt är att nyttan inte uppstår genom tillgången till data i sig, utan genom hur informationen används i verksamhetens processer och beslut.
Tre perspektiv framträder särskilt tydligt:
- Utgå från verksamhetens behov. Digitala verktyg och informationsmodeller behöver utvecklas med utgångspunkt i de beslut och arbetsuppgifter de ska stödja.
- Gör information användbar över organisatoriska gränser. Många samhällsutmaningar kräver att information från olika verksamheter, teknikområden och aktörer kan kombineras.
- Prioritera faktisk nytta framför teknisk perfektion. Mer data, mer detaljerade modeller och avancerade analyser skapar inte automatiskt bättre resultat. Informationen behöver vara tillgänglig när den kan göra skillnad.
Dessa perspektiv är relevanta för såväl digitala tvillingar som AI, IoT och datadelning. Teknikerna kan skapa nya möjligheter att förstå komplexa samband och utveckla arbetssätt, men nyttan förutsätter också verksamhetsförståelse, samverkan och förmåga att omsätta information i handling.
Var med i diskussionen!
Efter presentationerna leddes en gruppdiskussion utifrån följande frågor:

Var med och tyck till! Skriv en kommentar i denna artikel.
Digital Vision Sverige fortsätter utforska nyttorna
Den andra frukostträffen visade hur olika verksamheter kan använda data och digitalisering för att möta konkreta samhällsutmaningar. Exemplen från Region Stockholm och Huddinge kommun visar också att det finns betydande möjligheter att lära av varandras arbetssätt, även när tillämpningarna skiljer sig åt.
Nätverket Digital Vision Sverige kommer att fortsätta utforska nyttorealisering som tema, med fokus på både konkreta användningsområden och de förutsättningar som behövs för att skala upp och sprida nyttorna. En viktig del i det fortsatta arbetet är att dela erfarenheter, användarfall och lösningar som andra kan bygga vidare på.
Förhoppningen är att nätverket ska bidra till att fler går från att utforska digitaliseringens möjligheter till att gemensamt utveckla lösningar som skapar konkret nytta för verksamheter, invånare och samhälle.

Om du vill lyssna in på hela frukostträffen i efterhand så klicka här.