Joakim Widén presenterar Digitala tvillingar för energismart stadsbyggnad: Uppsala Urban Building Energy Modeling. Inspelningen ägde rum 2024-11-08
AI Sammanfattning av presentationen:
Joakim Widén, professor i byggteknik vid Uppsala universitet, diskuterar den senaste utvecklingen inom energi- och byggnadsteknik i sitt föredrag. Hans forskningsområde, som funnits i fem år, sträcker sig från grundläggande byggteknik till omfattande analyser av energisystem i urbana miljöer. En betydande del av forskningen har en koppling till solenergi, där digitala tvillingar fått en alltmer framträdande roll.
Widén fokuserar på en specifik modell kallad UUBEM, Uppsala Urban Building Energy Modeling. Modellen är en typ av Urban Building Energy Modeling (UBEM) och användes för att simulera och utvärdera energiprestanda i städer. Syftet med UUBEM är att bidra till utvecklingen av mer energieffektiva byggnader och att öka förståelsen för hur byggnader samspelar med och påverkar energisystemen de ingår i.
Modellens tillämpningar inkluderar att förutsäga energibehov, analysera potentiella energieffektiviseringar och förstå hur stadsbyggnad kan gå hand i hand med hållbar utveckling. För att göra detta, använder forskargruppen en mängd olika data, såsom energideklarationer, kartdata från lantmäteriet och verkliga simuleringar av klimat- och mobilitetsmönster.
Widén beskriver arbetet med att skapa en digital tvilling av Ångströmlaboratoriet, där genomförda energisimuleringar kan förutse byggnadens energibehov och möjliggöra analyser av olika renoveringsscenarion. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska Hus, där byggnadens energidata kontinuerligt samlas in och analyseras.
Forskningens mål är att erbjuda insikter om urbana energisystemens komplexitet och potentialen för förnybar energi. Widén betonar att digitala tvillingar inte bara kan fungera som simuleringsverktyg utan också som prediktiva modeller som kan hjälpa nätoperatörer och stadsplanerare i beslut om framtidens energiförbrukning och systemdesign. Arbetet sker i nära samarbete med olika forskningscentrum och har finansierats av svenska energimyndigheter som Formas och Vinnova.
