Kamerabaserad trafik- och parkeringsanalys

I arbetet med digitala tvillingar har Värmdö och Eskilstuna kommuner med stöd av RISE undersökt hur kamerateknik och AI kan användas för att förbättra trafikövervakning och parkeringsplanering. Genom praktiska tester och behovsdrivna analyser har kommunerna identifierat utmaningar och möjligheter med att mäta beläggning i realtid, visualisera data för invånare och samtidigt hantera juridiska och tekniska krav. Detta användarfall visar hur digitala sensorer och bildanalys kan bidra till mer hållbara resval och effektivare stadsplanering.

Värmdö kommun har fokuserat på Grisslingeparkeringen, en plats som används både av pendlare och badgäster. Kommunen ser ett behov av att i realtid kunna visa tillgängliga parkeringsplatser, vilket kan främja kollektivtrafikanvändning. Eskilstuna har testat induktionsslingor vid parkeringen Valören, men dessa har visat sig ha för hög felmarginal och behöver nollställas varje natt. Därför undersöker man nu kamerabaserade lösningar som alternativ.

Tekniskt finns flera metoder för att mäta beläggning med kameror: att övervaka in- och utfarter eller att använda överblickande kameror som täcker hela området. Den senare metoden kräver högt placerade kameror och AI-algoritmer som är tränade för att känna igen fordon från ovan. Andra hinder kan vara att träd eller stora fordon skymmer delar av platsen så det blir omöjligt att avläsa ytan visuellt. Med fler kameror och anpassad teknik så kan detta problem minimeras Det finns även möjlighet att använda registreringsnummer för att identifiera fordon, vilket kräver att juridiska frågor löses, högupplösta bilder och OCR-teknik.

Det går också att ha sensorer i marken som känner av om parkeringen är tillgänglig eller ej. Då kvarstår problemet med att kommunicera lediga platser till fordonsförare. Det passar inte att ha den informationen i en app och det blir kostnadsdrivande att montera skyltar i stadsmiljön.

Integritetsfrågor är centrala. Enligt IMY krävs kameratillstånd endast vid varaktig personbevakning. Om kameran inte identifierar individer eller registreringsnummer, kan den betraktas som en sensor snarare än en kamera. GDPR gäller dock alltid vid lagring av persondata, vilket kräver tydligt syfte, säker hantering och transparens gentemot de registrerade.

Stockholm stad har fått kollektivt kameratillstånd för sina 500 gatukorsningar, vilket möjliggör bred användning av edge computing – lokal bildbehandling utan lagring. Tammerfors har valt en centraliserad modell där bilder skickas till en server, vilket ger bättre kontroll men ökar risken vid intrång.

Kostnaderna varierar beroende på lösning. Att köpa en tjänst kostar cirka 10 000 kr/månad, medan färdiga ANPR-kameror kan kosta från 8000 kr. Egna lösningar med minidatorer och AI-moduler är billigare men kräver mer arbete. Axis erbjuder flexibla kameror med möjlighet att installera nya algoritmer.

Slutligen diskuterades visualisering och användargränssnitt. Det är viktigt att utforma system som ger användarna relevant information, till exempel prognoser för parkeringsbeläggning eller möjlighet att boka plats. Målet är att styra beteenden mot mer hållbara resvanor, där tekniken stödjer både pendlare och fritidsresenärer.

Sammanfattningsvis visar användarfallen att AI-kameror har stor potential att förbättra stadens funktioner, men att juridik, teknikval och visualisering måste samspela för att skapa verklig nytta.