Kommunens kompetensbehov i transformation
Denna artikel är en del av en artikelserie om en färdplan för strategisk datahantering i en kommun. Klicka här för att komma tillbaka till huvudartikeln.
För att komma till de andra artiklarna i färdplan klicka på ikonerna i bilden nedan
För att kunna ta vägen mot en digital tvilling (en del av färdplan - metod) behöver kommunen fundera över hur kompetensbehovet ser ut i transformationen till mer digitala arbetssätt och införandet av en digital tvilling. Kompetensbehovet kommer se annorlunda ut, och det är av den anledning som en av punkterna i en färdplan till en digital tvilling är "Inventera förändrade kompetensbehov givet de nya arbetssätten som utkristalliserar sig när kommunen blir mer och mer datadriven."
Hur ska man tänka kring kompetensbehov? Nedan görs ett försök att lyfta en del av de aspekter som är viktiga att ha med.
Planera för framtiden och håll frågan levande
Det är viktigt att komma ihåg att det kommer ta tid att få in ny kompetens in i den kommunala verksamheten. Därför är det bra att tidigt fundera på vilka kompetenser som kommer att behövas, samt när och i vilken omfattning som de behövs. Eftersom den tekniska utveckling är ständigt pågående är detta inte en inventering som görs vid ett tillfälle, utan den behöver revideras kontinuerligt. Förslagsvis läggs den till som en punkt i en årligt återkommande förvaltningsrutin - tex för den digitala tvillingen som system eller ingående data.
Eftersom det tar tid att få in nya resurser i budget behöver det finnas en framförhållning, och också en idé om resursen behöver anställas eller ska tas in temporärt, exempelvis köpas in eller projektanställas. Det är viktigt att resurser som tas in inte endast tas in för att utveckla utan också för att förvalta det som tagits fram.
Behov av förankring och förståelse på beslutsnivå
Att införa en digital tvilling och de nya arbetssätt som kommer med att arbeta datadrivet med en digital tvilling som stöd kräver förankring på beslutsnivå i kommunen. Att arbeta datadrivet innebär förändringar och att ha en utpekad förändringsledare eller innovationsledare på plats i transformationen kan underlätta omställningen. Det finns flera metodstöd för att driva detta arbete som med fördel kan användas - inte minst den av SKR utvecklade Innovationsguiden.
Det är viktigt att arbetet med införandet av en digital tvilling har utgångspunkten att detta inte är ett digitaliseringsprojekt, utan att det är en del av kommunens verksamhetsutveckling. Genom att ha denna insikt och förankring på beslutsnivå möjliggörs en mer framgångsrik omställning som har fokus på verksamheternas behov och nyttor som dessa datadrivna arbetssätt kan ge. I detta ligger också förståelsen för att införandet av en digital tvilling inte ska ses som en engångsinvestering, utan ett nytt arbetssätt, och att resurser som tillsätts kommer initialt behövas för att sätta upp tvillingen, men också senare för att förvalta och upprätthålla tvillingen och tillhörande data.
Att ställa om till mer datadrivna processer innebär också att våra nya arbetssätt kommer att kräva fler samarbeten över förvaltningsgränser. Med detta kommer ett ökat behov av förståelse för andra verksamheters uppdrag, och behov när det kommer till tillgång till data, analyser och olika tekniska verktyg. Tid och resurser behövs också för att öka samverkan mellan verksamheterna som har förståelse för verksamhetens uppdrag och IT som har ansvar för de tekniska verktygen. Till detta behövs samverkan mellan verksamheterna och IT med kommunens geodataenhet som har förståelse för data i en digital tvilling samt de tekniska verktygen som hanterar dessa data och modeller. Behovet av samverkan gäller även externa aktörer, som behöver bjudas in på ett annat sätt än tidigare.
Som nämnts i tidigare artiklar så finns ett behov av att tydliggöra och införa nya roller i verksamheten. Till exempel har rollen informationsägare tagits upp. Självklart kommer en ny roll behöva utbildning och förståelse för vad det innebär att inneha rollen och vad som krävs för att utföra den.
I transformationen påverkas många medarbetare, både befintliga och nya roller, och för att nå ut till alla behövs en ansvarig kommunikatör som tillsammans med förändringsledare kan planera in kommunikationsinsatser som information, utbildningar, frågestunder, support och helpdesk. Denna kommunikatör bör med fördel kunna översätta tekniska begrepp till verksamhetsnära språk för att öka förståelsen och engagemanget för transformationen.
Nya kompetenser inom datahantering och teknisk utveckling
Självklart kommer det finnas behov av ny teknisk kompetens kopplat till den digitala tvillingen och hanteringen av de data som ska föda tvillingen och lägga grunden till de datadrivna arbetssätten.
När en digital tvillingplattform väljs bör kommunen se över vilka tekniska plattformar som redan finns i kommunen samt hur avtalen med leverantörerna av dessa ser ut. Läs mer om det i artiklarna om den tekniska färdplanen. Med stor sannolikhet har kommunen redan investerat i kompetens som kan underhålla och utveckla de nuvarande tekniska plattformarna. Om kommunen väljer att utveckla en digital tvilling på en ny teknisk plattform behöver en kartläggning göras kring vilka krav på teknisk kompetens detta ställer och hur det matchar den befintliga.
Utöver kunskap om den tekniska plattformen behöver en ökad förståelse för kommunens data uppnås hos de flesta medarbetare. En förståelse för vad det innebär att arbeta datadrivet, samt vilka data som ligger till grunden för processerna och till vad dessa kan användas, det är något som blir allt viktigare i utvecklingen av digitala tvillingar och AI-baserade verktyg.
Utöver att öka den allmänna förståelsen kommer det behöva finnas personer som förstår kommunens data på djupet. Dessa personer kommer att fungera som stöd till Informationsägarna samt utvecklarna som ska utveckla verktyg i den digitala tvillingen. Idag finns mycket av den kompetensen på kommunens GIS- och geodataenheter. Det handlar om en förståelse för olika typer av data (geodata, sensordata, registerdata, öppna data) och deras användning i analyser och beslut. Den data som berörs är såväl klassiska geodata som nyare data, såsom sesnordata eller AI-genererade data. Denna kompetens behövs för att också kunna förvalta data genom hela livscykeln – från insamling till arkivering och återanvändning. Här kan ett ökat samarbete och en samsyn krävas mellan kommunens IT-avdelning och geodataenhet, då geodatas hantering ur ett livscykelperspektiv kan ställa andra krav på resurser än andra data, och det är viktigt att den förståelsen finns.
För att kunna hantera data i en digital tvilling på ett klokt sätt krävs en fortsatt bevakning och förståelse för de data som föder en digital tvilling. Kunskap om nationella och internationella standarder, t.ex. IFC, CoClass, DIGG:s principer, eIDAS och SDG är bra att ha hos de medarbetare som förvaltar data. Vidare kräver arbetet med att sätta samman data i en digital tvilling en god förståelse för regelverk och krav kopplat till datadelning och informationssäkerhet, såsom systemklassificering, dataskydd (GDPR), behörighetsstyrning och säkerhetsklassning med verktyg (ex SKRs KLASSA).
När data hanteras tryggt och säkert, och vi säkerställt att det finns rutiner för att data i en tvilling ska vara tillförlitligt, krävs fortsatt att gränssnitten och verktygen för att använda data blir tillgängliga och användbara. Historiskt har mycket av digitala tvilling-utvecklingen skett teknikdrivet, och förmågan att kunna förstå och implementera IT-system och verktyg baserat på behovs- och nyttoanalyser kommer öka. Först när systemen används kommer nyttorna av den digitala tvillingen att falla ut så utvecklare med förståelse för användarbehov och användarvänliga gränssnitt behövs.
Nya arbetssätt för personer i verksamheten som ska använda digitala tvillingar
Sist men inte minst så är det viktigt att komma ihåg slutanvändarna av en digital tvilling. Då tekniken utvecklas och behoven förändras så behöver samtliga medarbetare få rätt utbildning och förutsättningar för att kunna arbeta med den digitala tvillingen som stöd. En utbildningsplan och tillsatta resurser för kontinuerlig kompetenshöjning i datadrivna arbetssätt och förståelsen för data och digitala verktyg kommer behövas i större utsträckning än tidigare.