Databehov för Reflow MVP

Denna artikel är en del av våran artikelserie om Projektet Reflow, och det arbete som gjorts runt datakällor inom Reflow (datakällor som du även hittar under huvudmenyn byggstenar). Vi kommer allt eftersom att fylla på med fler artiklar. Har du fler idéer på liknande artiklar kontakta oss på kontakt@digivis.se

Nästa steg i utvecklingen av Reflow som verktyg från nuvarande prototyp har beskrivits i form av en Färdplan för uppskalning av Reflow från koncept till verkttyg samt ett antal Användarönskemål för visualisering. Vi kan se detta nästa steg som en Minimal Viable Product (MVP) för Stockholms stad på 3-5 års sikt och ett första steg mot ett mer metaboliskt angreppssätt i uppföljning av stadens Klimathandlingsplan 2030.  

Här beskrivs behovet av data i detta nästa steg (MVP) samt den analys som gjorts av möjliga och tillgängliga datakällor inom projektet. 

Egenskaper hos Reflows MVP och påverkan på databehov

Inom projektgruppen har nedan viktiga aspekter och karaktär hos nästa version av Reflows samt dess databehov beskrivits som,

• Utgår ifrån nuvarande prototyp och generella data på stadsnivå (Data for Reflow prototyp), men kompletterar med specifik data från utvalda verksamheter och aktiviteter.
• Syfte att stärka uppföljningsarbetet runt konsumtionsbaserade utsläpp samt aktiviteter och flöden som har stor påverkan på stadens totala klimatavtryck men där den gemensamma kunskapen i stadens uppföljningsarbete idag är lägre
• => Fokus på specifik datainsamling inom
  • stadens användning av material och resurser i den byggande sektorn (från Exploateringskontoret och kommunala byggaktörer),
  • hantering av vatten, avlopp och avfall inom VA-sektorn (från Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) och privata aktörer som hanterar byggavfall),
  • privata hushålls konsumtion (från lokal och regional statistik och andra externa datakällor), samt
  • specifika delar av transport- och energi-sektorn (då staden redan har god övergripande kunskap inom dessa områden) exempelvis båt- och flygtransporter.

Här beskrivs Reflows MVP - databehov och alternativa datakällor som har undersökts under projektet.

Den byggande sektorn

Vilken data handlar det om?

Byggandet – av både byggnader och infrastruktur – utgör en av stadens mest resurs- och klimatintensiva verksamheter samtidigt som besluten fattas utspritt över många aktörer och projekt.

Den byggande sektorn kan delas in i byggprojekt på allmän platsmark (planeras av Exploateringskontoret, genomförs tillsammans med byggaktörer), byggnation av fastigheter (planeras och genomförs av kommunala och privata byggaktörer), samt utbyggnad av kommunal infrastruktur inom specifika sektorer exempelvis VA-infrastruktur och väginfrastruktur (planeras och genomförs av VA-bolag och Trafikkontoret). 

För att möjliggöra analyser av material- och energiflöden i den byggande sektorn kräver Reflow information om:

• Mängder och typer av byggmaterial som används per byggnadstyp eller infrastrukturkategori, såsom betong, stål, asfalt och trä; och successivt byggs in i stadens byggnads- och infrastruktur- "stock".
• Energianvändning i byggprocessen, inklusive drivmedel för transporter och arbetsmaskiner samt el och fjärrvärme kopplad till byggarbetsplatser och tillfälliga anläggningar.
• Mark- och anläggningsarbeten, där stora volymer schaktmassor uppstår och transporteras mellan byggplats, mellanlagring, återanvändning och deponi.
• Uppkomst och hantering av bygg- och rivningsavfall, där materialflöden leds till återbruk, materialåtervinning, energiutvinning eller deponi.

Inom den byggande sektorn antas ett antal material och energiflöden (baserat på resultat i prototypen) på 3-5 års sikt fortsatt bidra med över 90% av klimatpåverkan => fokus på insamling av data om flödena stål, cement, diesel för transporter och asfalt.

Vilken data finns tillgänglig?

Reflow-modellen kan byggas upp med olika detaljeringsgrad beroende på datatillgång; och kan fyllas och utvecklas stegvis – från mer övergripande schablonbaserade beräkningar till mer specifik information. Specifikt inom den byggande sektorn använder Reflow tre kompletterande angreppssätt för att samla in denna information, beroende på datatillgång. I det mest detaljerade fallet matas direkt eller primär data in i modellen såsom faktiska materialmängder, transporter och energianvändning från enskilda projekt. När sådan information saknas kan modellen i stället baseras på indirekta aktivitetsdata, såsom nybyggd bruttoarea eller längd på infrastruktur, i kombination med materialintensitetskoefficienter. I situationer där även dessa data är begränsade används mer aggregerade stock- och flödesbaserade antaganden för att ge en övergripande bild av resursflödena i sektorn.

Här kan du läsa mer om dessa tre strategier för insmaling av data inom den byggande sektorn i Reflow-modellen samt möjliga datakällor för respektive strategi - Construction sector - the 3 data-based approches.

Vatten och avfall (VA-sektorn)

Vilken data handlar det om?

Reflow-modellen är uppbyggd kring ett antal huvuddelar som tillsammans beskriver VA-sektorns roll i stadens metabolism:

• Vattenförsörjning – uttag av råvatten, vattenberedning, distribution och förluster. Modellen inkluderar även användning av vatten i hushåll, verksamheter och andra samhällssektorer.
• Avloppsvattenhantering – insamling, transport och rening av avloppsvatten.
• Avfallshantering – insamling, sortering, behandling och slutligt omhändertagande av olika avfallsfraktioner.
• Återföring av resurser till energiproduktion – produktion av biogas, värme, el, slam och andra sekundära resurser.

Vilken data finns tillgänglig?

I Stockholms stad ansvarar Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) för en stor del av och är den huvudsakliga källan till information om vatten och avfallsflöden. Utanför det kommunala ansvaret ligger exempelvis hantering av bygg- och rivningsavfall samt verksamhetsavfall vilket hanteras av olika privata aktörer.

Här kan du läsa mer om möjliga datakällor kopplat till vatten och avfall - Datakällor för resursflöden i VA-sektorn.

Hushållens konsumtion

Vilken data handlar det om?

Hushåll konsumerar en mängd olika materiella resurser. Dessa grupperas i Reflow-modellen i ett antal input- och output-kategorier.

Input-katergorirna består exempelvis av livsmedel, dricksvatten och fordon samt tillhörande bränsle- och energibehov såsom uppvärmning och matlagning.

På output-sidan genererar hushållen kommunalt avfall, uttjänta fordon, utsläpp från bränsleförbränning, avloppsvatten och biologiska utsläpp till följd av mänsklig matsmältning.

Vilken data finns tillgänglig?

Här kan du läsa mer om möjliga datakällor kopplat till hushållens konsumption - Households sector – overview.

Vill du bidra till utvecklingen?

Denna artikel är en del av våran artikelserien om projektet Reflow. Här kan du läsa mer om projektet och den utveckling som pågår i Stockholms stad kopplat till resursflödesmodeller https://digivis.se/reflow

Har du erfarenheter, pågående initiativ eller idéer kopplat till det du läst – hör gärna av dig och bidra till den fortsatta utvecklingen.