Rivningslov - en källa till information om stadens resurser och ökad cirkularitet
Denna artikel är en del av våran artikelserie om datakällor som du hittar under huvudmenyn byggstenar; samt en del av artikelserien om Projektet Reflow. Vi kommer allt eftersom att fylla på med fler artiklar. Har du fler idéer på liknande artiklar kontakta oss på kontakt@digivis.se
Bygg- och rivningssektorn står för stora materialflöden och en betydande klimatpåverkan - 2020 genererade Sverige 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall.
Bygg- och anläggningssektorns färdplan (2024) betonar vikten av effektiv resursanvändning och cirkulära resursflöden för att minska klimat- och miljöpåverkan; och de nya kraven i avfallsförordningen (2020:614) skapar förutsättningar för en mer hållbar avfallshantering där avfallet förbereds för återanvändning och materialåtervinns.
För mer praktisk vägledning beskriver Boverket cirkulära byggnader utifrån ”avfallstrappan” baserad på EU:s avfallshierarki, där ökad cirkularitet bygger på strategin att: 1) Förebygga, 2) Återbruka, 3) Materialåtervinna, 4) Energiåtervinna, och 5) Deponera.
Samtidigt är kunskapen om vilka material som rivs, i vilka mängder och hur de hanteras bristfällig. I Sverige idag så finns ingen detaljerad information om vad avfallet innehåller för att senare kunna återanvändas enkelt, varken på nationell eller lokal nivå. Vi har därmed idag inga korrekta uppgifter om vilka material som kan återbrukas.
Rivningslov – som möjlig datakälla
Rivningslov krävs oftast inom detaljplanelagt område för att riva hela eller delar av byggnader. Rivningslovet – en i grunden administrativ process – pekas i flera studier ut som en outnyttjad nyckel till bättre förståelse av stadens resursflöden och till mer cirkulär hantering av byggmaterial.
I den här artikeln beskriver vi hur rivningslov kan fungera som en datakälla för städer kopplat till ökad cirkularitet och resurseffektivitet – vilka möjligheter och begränsningar som finns i dag. Artikeln är en del av Projektet Reflow i Stockholms stad och har ingått i en kartläggning av möjliga datakällor för Reflow – en resursflödesmodell för staden.
Vilken data finns i rivningslov i dag?
Denna artikel baseras på en rapport framtagen av RISE på uppdrag av Miljöförvaltningen i Stockholms stad under 2025: Kunskapsöversikt - rivningslov som ett medel för ökad cirkularitet i byggsektorn.
Kunskapsöversikten visar att rivningslov i sin nuvarande form inte är en fungerande datakälla för kvantitativ information om materialflöden i staden.
Rivningslov skulle kunna användas för att analysera och effektivisera hur byggnadsmaterial och produkter i befintlig bebyggelse återbrukas, återvinns och hanteras i slutgitig avfallshantering. Dokumentationen i rivningsloven varierar dock kraftigt i kvalitet och detaljnivå. Krav på datainsamling i samband rivningslovsprocessen är mycket bristfällig (jämför med bygglovsprocessen) och det finns ingen samlad information på övergripande nivå av vilka typer av byggnader som rivs, hur gamla dessa är, hur stora de är eller vilka material de innehåller.
Processen innehåller i regel:
- Övergripande beskrivningar av byggnaden som ska rivas
- Rivningsplaner med fokus på arbetsmiljö och avfallsslag snarare än mängder
- Begränsad eller ingen strukturerad information om materialinnehåll, volymer eller återbrukspotential
Informationen är inte maskinläsbar, inte standardiserad och ofta inte möjlig att aggregera på stadsnivå.
Rivningslov hanteras lokalt på kommunnivå; uppgifterna är knutna till enskilda projekt eller fastigheter; det saknas nationell eller regional sammanställning och harmonisering av data. Vi kan utifrån kunskapsöversikten konstatera att ”Det finns inget att hämta från nationell eller regionala data i dag”
Hur används rivningslov – vilka nyttor skapas?
I nuläget används rivningslov huvudsakligen för att:
- Säkerställa att rivning sker enligt gällande regelverk
- Hantera frågor om farligt avfall och arbetsmiljörisker
- I vissa kulturhistoriskt känsliga fall, för att säkerställa selektiv rivning eller varsam demontering
Det finns inga etablerade arbetssätt där information från rivningslov används för att:
- Identifiera material för återbruk
- Skapa överblick över materialflöden och hantering av dessa
- Stödja strategisk planering eller uppföljning av resurs- och klimatmål
Hur kommer man åt data i rivningslov?
Praktisk tillgång i dag
- Rivningslov finns i kommunala ärendehanteringssystem
- Uppgifterna kräver manuell handpåläggning för att tolkas och sammanställas
- Data är inte öppet tillgänglig i strukturerad form
Tillgången begränsas ytterligare av att olika kommuner använder olika mallar och begrepp, vilket försvårar jämförelser och aggregering.
Hur skulle data kunna samlas in?
Kunskapsöversikten pekar på att frågorna i lovprocessen är avgörande:
- Tidig inventering i samband med planering och projektering
- Fördjupad inventering kopplad till rivningslovet
- Strukturerade frågor om materialslag, mängder och möjliga återbruk
Detta förutsätter gemensamma standarder samt digitala stöd för inventering.
En utvecklad och digitaliserad rivningslovsprocess skulle förbättra kunskapsläget kring rivningar inom staden, ge underlag för analys och möjlighet att koppla rivningar som aktivitet till stadens mål kring resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan.
En digital materialinventeringsmall och en central databas med samlad information från alla byggnader som ska rivas/demonteras skulle hjälpa aktörer att få tillgång till information om tillgängliga produkter och material samt hantering av dessa.
Kunskapsöversikten föreslår att mallen bör vara uppbyggd med valbara rullistor för tex: kategori, produkt, kvm, volym, vikt, stomtyp, refab eller platsgjuten betong, kvalitet, byggnadsår, ägare, geografisk lokalisering, fastighetsbeteckning, etc. För att koppla till andra byggprocesser föreslås att man vid inventering följer klassifikationssystem för byggdelar som tex BSAB 96, CoClass och Boverkets ketegorier för klimatdeklarationer.
Reflow-modellen och databehov kopplat till den byggande sektorn och byggavfall
Reflow är en resursflödesmodell som syftar till att ge en samlad bild av material- och energiflöden i staden, och hur dessa bidrar till stadens klimatpåverkan. För den byggande sektorn innebär detta ett behov av att kunna kvantifiera:
- Totala mängder bygg- och rivningsavfall (ton/år) inom stadens gränser
- Fördelning på materialslag, exempelvis betong, stål, trä, gips, tegel, asfalt och fyllnadsmassor
- Hantering av avfall – återbruk, materialåtervinning, energiåtervinning eller deponi
- Geografisk dimension – vad som hanteras inom staden respektive transporteras ut
- Energi- och materialinsatser i avfallshanteringen, exempelvis diesel och el i insamling, sortering och behandling
Dessa databehov är beskrivna i Databehov för Reflow Prototyp (nuvarande modell) samt Databehov för Reflow MVP (nästa steg i utvecklingen av Reflow som modell). I dag saknas dock specifika data för Stockholms stad – från involverade aktörer i hela kedjan från rivning till faktisk materialhantering.
Rivningslov som datakälla i Reflow
Informationen som inhämtas i samband med att det görs en materialinventering och dokumentationen som bifogas ansökan om rivningslov är i dagsläget inte tillräcklig och inte tillgänglig.
För att rivningslov ska bli en användbar datakälla för stadens arbete med Reflow krävs:
- Standardisering av informationsinnehåll: En nationell mall för rivningslov; gemensam nomenklatur för material och fraktioner
- Strukturerad och maskinläsbar data: Möjlighet att aggregera på stads- och sektorsnivå
- Tydlig koppling till Reflows databehov: Mängder (ton) per materialslag; indikation på hantering och återbruk
- Integration i befintliga processer: Så att datainsamling inte blir ett parallellt spår, utan en del av ordinarie bygg- och rivningsprocesser
Slutsats
Rivningslov är inte en fungerande datakälla för stadens arbete med cirkularitet och resursflöden i dag, men har stor potential att bli det.
Med relativt små förändringar i vilka frågor som ställs och hur information struktureras, kan rivningslov utvecklas till en strategisk byggsten - för stadens arbete med ökad cirkularitet, resurseffektivitet och klimatneutralitet på olika nivåer, exempelvis i Reflow.
Vill du bidra till nästa steg?
Den här artikeln är en del av DigiVis artikelserie om datakällor för Reflow. Har du erfarenheter, pågående initiativ eller idéer kopplade till rivningslov, återbruk eller byggdata – hör gärna av dig och bidra till den fortsatta utvecklingen.
Intressanta projekt och fördjupning
Kunskapsöversikt - rivningslov som ett medel för ökad cirkularitet i byggsektorn
Projektet Återbrukslogik - vilket drivs av bland andra Stockholms stad, Göteborgs stad och Umeå kommun - med fokus på bygglovprocesser och en effektiviserad marknadsmodell för återbruk. Aktörerna arbetar även för att ta fram en mall för inventering och datainsamling i rivningslov.
Filip Ericsson (doktorand på forskarskolan Assure) LIC-avhandling https://portal.research.lu.se/en/publications/advancing-building-product-reuse-a-swedish-perspective-on-client-/
Exjobb hos Miljöteknik på Lunds Universitet (Maja Claesson) med fokus på tillgänglig information i rivningslov: https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9184124/file/9184126.pdf
Aktörer och tjänster som hjälper dig att inventera och återbruka, exempelvis
- PreZero som erbjuder invneteringshjälp med AI och en marknadsplats: https://www.prezero.se/tjanster-utrustning/aterbrukstjansten-gozero/
Här kan du läsa mer om Reflow-projektet och den utveckling som pågår i Stockholms stad kopplat till resursflödesmodeller https://digivis.se/reflow